Fuktspärr är den boendes ansvar

När en bostadsrättshavare i Göteborg sålde sin bostad till ett ungt par i april 1991, upptäckte köparna en fuktskada i duschrummet. Skadan hade uppkommit sedan en tidigare medlem byggt om från bad- till duschrum utan att påföra s.k. fuktspärr under kaklet.
För att  kunna genomföra försäljningen skrev därför säljaren ett löfte, där han gick med på att betala föreningens eventuella självrisk vid senare reparation av skadan.  Han lovade också att stå för alla kostnader som de nya ägarna kunde få för reparationen.
Men, som det sedan skulle visa sig, han var alltför säker på sin sak!

Inget tillägg

För när skadan utreddes av försäkringsbolaget kom det fram att säljaren inte tecknat något bostadsrättstillägg på sin hemförsäkring, varför fastighetsförsäkringen istället helt måste åberopas vid skaderegleringen.
Föreningen accepterade skadeutredarnas förslag, under förutsättning att bostads-rättshavaren stod för föreningens självrisk.

Men säljaren höll inte sitt löfte! Föreningen stämde honom därför med ett krav på 19.300 kronor plus ränta för den självrisk som försäkringsbolaget lade på föreningen efter reparationen av vattenskadan.
Säljaren  nekade och menade att den skriftliga förbindelsen var ogiltig enligt avtalslagen, att renoveringen av badrummet skett på fackmässigt sett av behöriga hantverkare och att han inte på något sätt kan bli skyldig att svara för skadan, eftersom den inte omfattas av den inre underhållsskyldigheten enligt 7 kapitlet 12 paragrafen BRL.

DOMSKÄL

Men såväl tingsrätt som hovrätt gav föreningen rätt! Föreningen hade t.ex. informerat samtliga medlemmar om vikten av så kallat bostadsrättstillägg på hemförsäkringen.
Dessutom påpekade rätten att skadan inte kunde räknas som  en vattenledningsskada - som föreningen alltid svarar för - utan att den istället utgör ett köprättsligt fel som säljaren får stå för  - även bakåt i tiden mot tidigare ägare.
Hovrätten gjorde följande bedömning:
Väggbeklädnaden i duschrummet hör till lägenhetens inre, och omfattas av det så kallade inre underhållet. En fuktskada på grund av brister i väggbeklädnaden kan alltså inte jämställas med en vattenledningsskada.
Innebörden av bostadsrättshavarens underhållsskyldighet är att han ska bota de skador som uppstår i lägenheten, vare sig skadorna uppkommit genom eget vållande eller på annat sätt, t.ex. genom olyckshändelse eller genom vållande av utomstående.

Säljaren överklagade först till Högsta Domstolen men tog senare tillbaka sitt klagomål, varför Hovrättens dom står fast.

Hovrätten Västra Sverige
Mål: 
T 334/93
1994-11-22