Nr 1-2015 Relining inget för dåliga rör

Skador på infodrade avloppsrör ersätts fullt ut endast av tre försäkringsbolag, Trygg Hansa, If och Brandkontoret,  det sistnämnda dock med förhöjd självrisk.  Andra bolag försäkrar visserligen rören, men ersätter inga följdskador, vilket t.ex. branschtidningen VVS-Forum redovisat i en artikel 2014.

Rörrenovering, så kallad relining, fortsätter att ta marknadsandelar. Omsättningen för de stora renoveringsföretagen ligger kring 750 miljoner kronor per år. Vanligt stambyte dominerar dock fortfarande. Förr eller senare måste man byta rören i alla fall, eftersom en renovering enbart förlänger rörens livslängd. De går nämligen bara att relina en gång. Marknaden är ännu vildvuxen, men regelverk och kvalitetssäkring har börjat komma. Läget är bättre än för bara tre eller fyra år sen till glädje för både kunder och försäkringsbolag. Trots sämre och dyrare försäkringsvillkor blir en renovering billigare än reguljärt stambyte - men bara om man granskar rören noggrant, väljer en så bra metod som möjligt, en skicklig entreprenör och - som sagt - rätt försäkring. 

Osäker metod

- Det finns inget bolag som helt vägrar att försäkra renoverat, säger Åke Arén hos Allians försäkringsmäklare.
Men det finns ännu en vaksamhet inför och osäkerhet om metoden hos försäkringsbolagen. De vet också ännu för lite om skador på renoverade rör, eftersom självrisken vid läckage kan hamna under ett par basbelopp. Då kopplas försäkringen inte in och ingen statistik förs över alla ”småskador” som inträffar.
Totalt sett blir det dock något dyrare att försäkra relinade rör. Försäkringsbolagen betraktar inte renoverade rör som nya. Istället går man efter det ursprungliga rörets ålder. Självrisken och premien blir därmed i regel högre,liksom åldersavdragen. Renoveringsmarknaden är fortfarande sådan, att en stor del av ansvaret för att det blir en rimlig livslängd på infodringen faller på kunden.

Hållbarhet

För det första ska man välja och räkna rätt. Om infodringen inte håller mer än 15 år, eller om jobbet år så dåligt att det blir ett haveri, är det bättre att byta ut stammarna helt.
- Vi är positiva till renovering i sig, men det är varierande kvalitet i branschen. Problemet är att yrkeskåren har en så skiftande kompetens, understryker Peter Bratt vid Länsförsäkringar i Stockholm.
I dag är 23 större bolag organiserade i BRIF – Branschföreningen Relining i Fastigheter. Utanför BRIF jobbar ett 70-tal företag.
- Dem är inte vi intresserade av, påpekar Peter Bratt.
BRIF jobbar med utbildning och kvalitetssäkring. Delar av branschen har länge krävt att regelverket ska införas i AMA – Allmän Material- och Arbetsbeskrivning, dvs entreprenörernas bibel.
-I den senaste utgåvan av AMA finns det ett par kapitel just om detta, säger ordföranden för BRIF, Peter Halling.
BRIF ställer krav på att medlemsföretagen ska sköta sin ekonomi och ”sin juridik”, men har också samarbete med Sveriges tekniska forskningsinstitut (SP), som årligen kontrollerar att de faktiskt uppfyller kraven.
- Görs inte det får man inte vara medlem hos oss, säger Peter Halling. Organisationen har till dags dato utbildat 16 oberoende besiktningsmän, som återfinns på BRIFs hemsida. Utbildning av såväl besiktningsmän som montörer fortgår.
- Vi har sammanställt hela utbildningsmaterialet, säger Peter Halling.
BRIF gör det möjligt att välja ett certifierat renoveringsbolag (se nedan om material).

Testa rören

Det finns också ett sätt att försäkra sig om att man fattar rätt beslut om renovering eller stambyte, eller en kombination av båda. Ett rör kan vara så skadat att det inte går att renovera, även om ett tillfrågat bolag kanske påstår det.
I laboratoriet på forskningsinstitutet Swerea Kimab AB visar Joachim Blomqvist prov på rör som bolaget blästrat rena. Gjutjärnsrörens väggar är som värst lövtunna, som plåten i en ölburk, korrosionen har ätit upp stora och små hål: ett PVC-rör har blivit så skört att det delvis fallit ihop när det togs ett provstycke.
- Gjutjärn har kolfjäll och grafiterar, omvandlas till något som liknar blyertsen i en blyertspenna och det kan gå tvärs igenom. Många tror att det bara är ytrost om det tränger igenom, säger Joachim Blomqvist.

Köksstammar värst

Värst utsatta är horisontella stammar och köksstammar. De torkar aldrig riktigt. Andra stammar kan vara illa åtgångna för att det hälls frätande och giftiga ämnen i dem. Ett speciellt utsatt ställe är också avluftningsrör.
– De är varmare, luften bär med sig svavelpartiklar och det kan bildas kondens som kan smyga sig ner i röret och ge upphov till korrosion, förklarar Joachim Blomqvist.
Dessutom uppstår lätt kondens som kan smyga sig ner mellan det gamla röret och infodringsskiktet.
Institutet kan åta sig att analysera rören i en fastighet på grundval av provstumpar. Rörbitarna blästras, undersöks och laboranten beräknar den återstående livslängden. Men det räcker aldrig med en bit; man måste ta från fler ställen (samråd med entreprenören hur en övergång skapas vid det urtagna stället), men proverna kan som bäst spara miljoner kronor.
- Vi skulle inte lita helt på bara att filma med kamera eller ta prov med ultraljud, även om dessa tekniker utvecklas hela tiden, förklarar Joachim Blomqvist.
Ett skäl till otillförlitligheten är att ett rör är mycket svårt att få helt rent utan blästring. Till och med renommerade företag kan missa rörens verkliga tillstånd – begär en mycket noggrann redovisning och analys av rörens tillstånd. Annars kan det leda till vattenskador och årslånga tvister. Det kostar ungefär 10.000 kr för Swerea att analysera en stump som ska vara åtminstone 60 cm lång. Det blir billigare med fler stumpar. En försumbar kostnad för att få svart på vitt över rörens skick. Swerea ska göra en livscykelanalys av renoverade rör senare i år. Ansökan om finansiering ligger inne, men det återstår att se om till exempel försäkringsbolagen vill hosta upp pengar även för detta.

MATERIAL

Laboratorieprov visar att infodring teoretiskt sett kan hålla i 50 år, men det finns ingen erfarenhet att så är fallet i verkligheten.
- En korrekt utförd relining bör hålla i ett trettiotal år, betonar Per-Erik Halvarsson vid företaget Ikum AB, som har lång erfarenhet av rörrenovering, både som konsulter och entreprenörer.
Metoderna att renovera har förblivit i stort sett desamma under flera år.
1. Majoriteten använder en så kallad glasfiberstrumpa, som krängs in i röret med tryckluft. Det är den äldsta metoden. Strumpan innehåller epoxi som får härda inne i röret. Skiktet blir cirka 3-5 mm tjockt.
Strumpan förs förbi skarvar och stick, men skärs av vid dem vid behov och förenas i grenröret med epoxi eller en förstärkningsprofil.
Vid badrum är kopplingen ett känsligt kapitel. Det har ofta att göra med att epoxi (i renoveringen) alltid krymper när den härdat. Då kan det uppstå en glipa mellan det gamla röret och infodringen. Det kan läcka in mellan det gamla röret och infodringen om inte kopplingen är perfekt.
Per-Erik Halvarsson rekommenderar att både golvbrunn och avloppsledningarna i badrummet byts ut – kopplingen bör göras mellan nya rör, det vill säga strumpan och det nya röret. Det börjar emellertid komma ut nya skarvkopplingar som kan avpassas till läget.
Se till att metoden att skarva sådana ställen skrivs in i renoveringsavtalet.
2. En annan metod att renovera är att spruta in epoxy. Det kräver härdare eller så kallade acceleratorer för att stelna.
Insprutningsmetoden kräver att det gamla röret rengörs mycket omsorgsfullt, eftersom epoxin inte fäster annars. Rost och föroreningar eller till och med fettfläckar kan skada det nya skiktet eller få det att krackelera och försvagas. Själva rengöringen kan också skada det gamla röret, men det kan synas med hjälp av en kameraundersökning.
Epoxin kan också ha en tendens att rinna vilket kan göra skiktet alltför tunt på sina ställen eller för tjockt – för tjocka lager kan spricka. Vid skarvar och böjar kanske inte epoxin täcker tillräckligt. Resultatet undersöks alltid efteråt med kamera, men skriv in i avtalet att rören ska fotograferas i två riktningar.
Man kan också låta en oberoende firma göra undersökningen – tala med Föreningen för Sveriges TV-inspektionsföretag.
3. Polyester är en glasfiberförstärkt färg, ursprungligen framtagen för att skydda betong och stål. Liksom epoxin sprutas den in i röret i tre lager. Polyester har ungefär samma svagheter som epoxi.
En epoxisort borstas ut inuti röret i flera lager. Metoden är känd som Dakki på marknaden. Plasten innehåller gummi, som gör massan lättflytande, men känslig för rinning. Denna epoxi kräver mycket rent underlag.,
Per-Erik Halvarsson ger inte mycket för Dakki:
-Materialet blir sprött rätt snabbt, torkar med tiden och har en tendens att spricka. Avloppsbakterier gillar gummit som är känsligt för fett. Livslängden är kort. Dakki går att använda för tillfälliga lagningar, men är ingen systemlösning.

TAPPVATTEN

Tappvattenledningar liksom värmeledningar (till element) är också utsatta för korrosion.
Det är mycket ovanligt att dessa renoveras, dvs relinas, men det sker, dock inte med epoxi. Det kräver oftast härdare med så kallad Bisfenol A, en förening som emulerar det kvinnliga hormonet östrogen och därför kan ställa till med stora problem hos människor och i naturen. Bisfenol A får inte längre förekomma i denna sorts renoveringar.
Företaget HWQ använder sig istället av en massa baserad på kisel både för tapp- och värmeledningar.
En föreningen som har relinat sina vattenledningar är Brf Mercurius 21, i Helsingborg.
-Ett stambyte är ett stort ingrepp och vi tittade på byte av tappvattenrören också, säger ordföranden Ulla Hansson.
-Sen hittade vi en artikel i fackpressen om metoden som vi tyckte verkade intressant. Den blir billigare än att riva ur och byta alla rör.

RÅD

Vi har sammanställt ett antal råd utformade av Per-Erik Halvarsson och den reliningrapport som Swerea gav ut 2011 tillsammans med Tekniska högskolan, fastighetsägarna och andra tunga aktörer på marknaden:
* Skaffa en bra konsult och kontrollera att vederbörande har praktisk erfarenhet av olika system och entreprenader.
* Samtala med försäkringsbolaget om försäkringsvillkor och vilket ekonomiskt utfall det får. Utföraren ska ha en ansvarsförsäkring som täcker tredje part.
* Ta referenser av utföraren, men se till att få välja fritt.
* Ett sätt att gardera sig mot överraskningar är att låta utföra en bit i taget, till exempel en uppgång eller hus i taget. Då finns det tid att korrigera eventuella fel.
* Läs på om metoden. Beställaren ska kunna ta ställning till om det är rätt material som används.
* Kontrollera vilken utbildning personalen får.
* Välj endast bolag anslutet till BRIF. Dakki är visserligen anslutet till BRIF, men det finns skäl att undvika metoden.
* Skaffa oberoende besiktningsmän, till exempel via BRIF.
* Kräv noggrann dokumentation, även när rören fotograferas ( i bägge riktningarna). Kräv en skriftlig förklaring och beskrivning till bilderna.
* Se till att besiktning görs under garantitiden.