Hoppa till huvudinnehåll

 Samverka för att spara 
         på energin

ENERGISPAR
Information och samverkan är nödvändig för att hålla nere energiförbrukningen. I det här exemplet står t.ex. de boende för 75 procent och fastigheten för 25 procent av föreningens energiförbrukning. 


 
Samverkan mellan förening och boende är ett av de effektivaste medlen att få ner föreningens energiräkning. Tvättstugor och golvvärme är till exempel stora elslukare och utan medlemmarnas insatser går det näppeligen att få ner kostnaden.
Verkan av en lyckosam samverkan kan snabbt konstateras om föreningen handlar upp el kollektivt och sedan debiterar medlemmarna för egen förbrukning.
Skillnaderna mellan lägenheter kan vara stora, som hos den förening i Solna norr om Stockholm där den snålaste förbrukaren bara använder ungefär 60 kWh under en månad, medan storkonsumenten förbrukar hela 1300. Uppgifterna framgår av föreningens hemsida.
Solnaföreningen lever just nu rätt billigt tack vare ett bundet elavtal, men det löper ut i år med följden att elpriserna kommer att ”stiga väsentligt” sedan ett nytt avtal tecknats.

Föreningen har visserligen installerat solpaneler, men de täcker inte förbrukningen, endast 60.000 av totalt 350.000 kWh. När siffran delas upp mellan elförbrukning i fastigheten, 25 procent, och lägenheterna, 75 procent, förstår man vikten av samarbete. Tidigare kostade elen solnaföreningen cirka 350.000 kr om året, men utöver höjda elpriser kommer troligen också höjda fjärrvärmepriser.
Om de ökar till en krona, från nuvarande 70 öre per kWh, kostar det föreningen ytterligare 250.000 kr per år vilket troligen innebär höjda avgifter.
Därför har styrelsen satt upp ett antal sparposter som skickats ut till medlemmarna.
• Sänkt rumstemperaturen en grad innebär 5 procent energiminskning.
• Släck lampor och byt till LED.
• Diska inte för hand under rinnande varmvatten, utan använd diskmaskin som i regel är betydligt mer energisnål.
• Använd tvättmaskinen när elpriset är lågt, som under kvällar och nätter.
• Torka på klädstreck – inte i tumlare.
• Duscha kortare tid
• Rätt temperatur i kyl och frys (+4, respektive -18 grader).

Storförbrukarna av el återfinns i form av golvvärme och tvättstuga. Golvvärme har installerats i en mycket stor del av nyproduktionen liksom av många som renoverat sina lägenheter.
Industrin talar mycket ogärna om att golvvärme slukar mängder av el. Undvik om möjligt att använda golvvärmen i badrummet. Om den är på konstant blir den lätt den största elförbrukaren, påpekar också föreningen i Solna till sina medlemmar.
Det är värt att lyssna på! Värmen från ett el-buret eller vattenburet system har en benägenhet att försvinna om systemet inte gjorts korrekt, det vill säga att kablar eller ledningar lagts på värmefördelningsplåtar. Utan plåtarna går det trögt att reglera systemet som upplevs ge för lite värme varvid värmen skruvas upp i onödan och elnotan rakar i höjden. Energiförbrukningen är ofta cirka 30 procent högre än moderna radiatorers.
Dessutom är golvvärme dyr att installera. Mankerar den kan den olycklige ägaren bli tvungen att riva upp golvet, helt eller delvis.  I tvättstugan i huset kan man försöka att undvika att tvätta på dyrtid och torka tvätten på streck. 
Allt detta är förstås inte det enda som kan göras för att vända ner förbrukningskurvan.
Energiexperten professor Christer Harrysson menar att energianvändningen i ett flerfamiljshus kan sänkas med ända upp till 50 procent med tämligen enkla medel.
Han vet, eftersom han jobbat med frågorna under hela sitt yrkesliv. Nu driver han eget konsultföretag i Falkenberg.
Han drar gärna upp kvarteret Jöns Ols i Lund som exempel. Tekniken i huset är en levande lista på de lösningar som Harrysson menar är de bästa:
• Frånluftsventilation
• Vattenradiatorer
• Värmen återvinns med luftvärmepump som kan kompletteras med fjärr- eller bergvärme.
• Temperaturen styrs i varje lägenhet.
• Varmvattnet kan (för)värmas dels med en spillvattenvärmeväxlare, dels med solfångare eller solceller eller med vindkraft om sådan finns tillgänglig.
• Elutrustningen ses över och moderniseras vid behov.

I många hus moderniseras ventilationen med FTX-aggregat, i vilket uteluftens värme tas tillvara av en värmeväxlare. Systemet påstås vara mycket sparsamt, vilket i själva verket inte stämmer.
Experter, bland annat på uppdrag av allmännyttans organisation SABO, har undersökt och mätt FTX och jämfört systemet med frånluftsventilation. Det fanns ingen vinst i FTX.
En viktig orsak är att FTX kräver långa och omfattande rörsystem som ofta lämnas oisolerade och förläggs i ouppvärmda utrymmen. Värme går förlorad. Rörsystemet i sig är så stort att det kräver extra el, inte minst för fläktarna. Ventilationsaggregatet har ”låg praktisk” verkningsgrad. Det är också svårt att hålla systemet rent och fritt från damm och patogener. I ett fall fick hantverkarna som anlitats för att rensa och rengöra kanalerna i en förening papegojsjuka och var nära att omkomma. Frånluftssystem är billigare och säkrare och sparar energi.
Ett annat område där föreningar ofta faller för myter, lögner och genomskinliga löften, är fönsterbyte. Harryson menar att återbetalningstiden för den minimala besparingen som ett byte medför är orimligt lång. Det är oftast billigare, till och med mycket billigare, att renovera ram och bågar, förnya tätningen och eventuellt förse innerbågarna med termoglas. Energibesparingen blir utmärkt. Extra isolering kan löna sig på vind i undertak. Varje hus är en individ med egen personlighet. Använd kunniga specialister för att klura ut vad som lönar sig och ger effekt utöver rekommendationerna.