Hoppa till huvudinnehåll

Den berömda poolen i Malmö

GATENSTAM
Här är poolen som styrelsen vägrade godkänna. Den ansågs helt enkelt för "fin". 

När familjen Gatenstam byggde en liten pool till barnen i sin trädgård i Malmö, anade de inte att hela projektet skulle hamna i rätten. HSB-föreningen Almviks styrelse krävde prompt att poolen skulle bort! Men domstolarna ställde sig på de boendes sida. Plastpoolen var inte till "men" för föreningen och inte heller en väsentlig förändring som krävde styrelsens tillstånd, löd utslaget.

En bostadsrättförening har oinskränkt makt över sin mark. Men i de här radhusen ingick en nyttjanderätt till angränsande område, om än inte i själva upplåtelsen. Gatenstams pool blev därmed bara ett exempel i en lång rad där domstolarna har dömt till medlemmarnas förmån på senare tid.

Familjen Gatenstam hade bott i det lilla radhuset vid Axel Danielssons väg strax utanför Malmö sen 1997. Radhuslängorna ligger i en stor fyrkant inbäddad i lummig grönska. Alla hus har en egen liten bakgård. De flesta medlemmar har byggt ett redskapsskjul i ett hörn, och ett tiotal också en glasad veranda, som upptar en avsevärd del av den tillgängliga marken.

Lars Gatenstam fick istället en idé om en liten pool och nämnde tanken för några styrelseledamöter. De menade efteråt att styrelsen på stående fot bara gått med på en "liten rund barnpool, närmast en plaskdamm".  Lars Gatenstams bygge krävde cirka 10 av trädgårdens 140 kvadratmeter.

- Jag märkte att anordningen var gungig och försökte stötta med en sarg av Lecablock.  Men i vintras gick reningsverket sönder och därför köpte jag en riktig "balja", som var lika bred som den gamla plåtpoolen men djupare och stadigare, berättade han.  
Sargen runt poolen utformades som en tvådelad trappa, täckt av mörka keramikplattor. Flera stora krukor med plantor placerades på avsatserna.

Byggnadsnämnden meddelade att inget bygglov behövdes så Lars satte upp poolen. Kort därefter kom ett brev från föreningens jurist med anmodan att riva allt! Styrelsen begärde hjälp av kronofogdemyndigheten för att få bort poolen eftersom Gatenstam vägrade att finna sig i styrelsens diktat och tvisten hamnade i tingsrätten.

I rätten menade styrelsen att han hade "grävt för en mycket större gjuten pool, vilket man inte godkänt och att ingen annan medlem i föreningen fått tillstånd att anlägga något i samma storlek. Föreningen anser sig ha rätt att någonstans dra gränsen för vad som får byggas på uteplatsen”, anförde de.

Föreningen påpekade också att trädgården inte ingick i den ursprungliga upplåtelsen, eftersom bostadsrättslagen då inte tillät mark att ingå. Lagen ändrades på den punkten 1991, men föreningen har inte ändrat sina stadgar.

I upplåtelsen står endast att "bostad samt disponering av kallgarage" ingår. Bostadsrättshavarna får disponera marken formlöst utanför lägenheten. Marken tillhör emellertid föreningen som har full bestämmanderätt över nyttjande och skötsel. Poolen har anlagts utan föreningens godkännande och något tillstånd har inte heller lämnats i efterhand, skrev föreningen till tingsrätten.

Men Gatenstams ansåg att situationen var annorlunda: Husen är likadana men avgifterna varierar efter tomtens storlek. Den paradoxala situationen har uppstått med åren att föreningen tar ut en avgift för marken som den formellt äger, men som inte ingår i upplåtelsen! I stadgarnas paragraf 33 står det:

"Till bostadens inre räknas också mark som ligger i anslutning till lägenheten avsedd att användas som komplement till lägenheten och som omfattas av bostadsrättsuppgörelsen".

Gatenstams menade därför att marken ingick i upplåtelsen, att poolen inte var en väsentlig förändring och därför inte krävde styrelsens tillstånd och inte var till men för vare sig grannarna eller föreningen. Medlemmarna ska behandlas lika. Styrelsen hade tidigare godkänt andra trädgårdsdammar och uteplatser intill radhusen, svarade de.

Tingsrätten styrde kursen mitt emellan parterna. Rätten ansåg visserligen att marken inte ingick i upplåtelsen, men att föreningen trots det inte har en oinskränkt makt att besluta vad den enskilde bostadsrättshavaren har rätt att uppföra på det med nyttjanderätt tillhörande området. Det innebar att de boende "inte får göra någon väsentlig ändring på tomten utan föreningens tillstånd men att tillstånd inte krävs för förändringar som inte medför men för föreningen”.

Styrelsen överklagade den friande domen men hovrätten kom senare fram till samma sak. HSB Brf Almvik förlorade därmed definitivt den numera berömda pooltvisten i Malmö.