Hoppa till huvudinnehåll

Brf Bohus gav upp och sålde sitt hus 

För första gången har en HSB förening sålt sitt hus till en privat hyresvärd och upplöst sig själv. Förfallet i HSB:s bostadsrättsförening Bohus i Malmö tilläts gå så långt att styrelsen och medlemmarna gav upp.

BOHUS MALMÖ
Efter år av vanskötsel fick styrelsen i HSB Brf Bohus i Malmö nog. De gav upp, sålde huset till en privat värd och blev hyresgäster. Det var 1998, bara något år innan priserna på bostadsrätter började stiga.


 Före detta Brf Bohus fastighet ligger vid Dalaplan i centrala Malmö i korsningen för Södra Förstadsgatan, Dalagatan och Ystadsvägen och Nobelvägen.
Det är en harmonisk, vacker funkiskåk från 1930 talet med delvis grönmålade fasader och gula tegelväggar, stora vita balkonger, stora, generösa takterrasser och en liten bakgård med vackra planteringar kantad med parkeringsplatser.
Huset rymmer 152 lägenheter. De flesta är små mellan 30 och 40 kvadratmeter.
Medlemmarna förstod aldrig att huset var på väg att falla sönder och samman.
Föreningen hade under många år en stark ordförande och vicevärd, som höll ner kostnaderna för att slippa höja avgifterna, förklarar Anders Olsson, ansvarig för boendeutvecklingen vid Malmö regionala HSB kontor.
De senaste cirka tjugo årens vanvård ledde till en katastrof. Huset förslummades, folk flyttade in utan någon som helst ansvarskänsla, och medlemsomsättningen var mycket hög. När en ny styrelse tog vid i början av 90 talet hittade de ett råttbo. Styrelsens beskrivning av situationen till medlemmarna säger det mesta:
"Värdet på lägenheterna är i det närmaste obefintligt...Socialt är Bohus på väg att förslummas...Under många år har inget genomtänkt underhåll förekommit, vilket gjort att så gott som varje del av fastigheterna är i omedelbart behov av renovering."
Taket läckte, fönstren var i dåligt skick och släppte igenom buller i en utsträckning som överskred den tillåtna gränsen. Samma gällde ventilationen i lägenheterna. Trapphusen var slitna, fasaden vittrade sönder och hängrännor och stuprör måste bytas ut. Balkongerna behövde rustas upp. Källarutrymmena var skrämmande. Kök och badrum liksom delar av vattenstammarna måste bytas ut. Ett 50 tal lägenheter har gasspis vilket innebar en akut risk, då gasledningarna var i dålig kondition.
 

Föreningen betalar cirka 350 kr per kvadratmeter och år för driften. En rimlig kostnad är 200 kr. Energi- och vattenkostnaderna är extremt höga. Ingen annan förening i Malmö har så stor "överkostnad", cirka en miljon kr per år för mycket för driften, påpekade styrelsen.
De tekniska konsulter som inventerade fastigheten, talade om "en gigantisk uppgift" för att skapa en acceptabel standard.
Musikern George Shahin kom till Bohus 1992 och blev medlem i den nya styrelsen. Han betalade 52.000 för sin etta, men tyckte det var en dålig affär.
När priserna senare nådde botten gick samma bostadsrätt för 5.000 kr eller också fanns det inga köpare.  Många började lämna tillbaka sina lägenheter till föreningen.
Redan då var man en miljon kronor back i budgeten och var tvungna att chockhöja avgifterna med 40 procent. 
- Vi fick budgeten i balans. Vi byggde om bakgården och soprummet och det fanns planer på att bygga om allt, minns Shahin.
Det fanns ombyggnadsritningar framtagna av firman Sydarkitekt. Ombyggnaden skulle ha blivit total och 30-talet lägenheter skulle slås samman.

De flesta medlemmarna var unga människor men det fanns en hel del äldre också. Sammanslagningen och ombyggnaden skulle ha krävt att man flyttat runt alla och skaffat ersättningsbostäder. Det blev för stort och tungrott för styrelsen, säger Shahin.
Avgifterna skulle ha gått upp drastiskt. En lägenhet på 50 kvadratmeter skulle ha kostat 3 400 kr i månaden och för en på 65 kvadratmeter skulle summan ha varit 4 250 kr, vilket motsvarar 800 kr per kvadratmeter och år.
George Shahins lägenhet var bara 42 kvadratmeter stor. Hans ursprungliga avgift var cirka 2.200 kr, men han räknade ut att han knappast skulle komma undan med mindre än 4.000 kr efter ombyggnaden.
-Och vem ville betala såna avgifter? frågade han  sig själv retoriskt.
Det blev också han som kläckte idén att man skulle sälja tillbaka huset till HSB.

-Vi hade också för avsikt att köpa huset. Priset skulle ha varit 110.000 kr per lägenhet, säger Anders Olsson, säker på att Bohus hade kunnat bli en hyfsad affär på fem års sikt.
Men enligt Shahin skulle HSB tvingats punga ut med cirka 70 miljoner kr för fastigheten, och i det läget drog de sig ur affären.
När medlemmarna förstod den ekonomiska verkligheten gav de upp. De flesta ville rädda vad de kunde av sin insats och sina lån.
-Vi fick bara 22,5 miljoner kr för huset till slut. De som tagit dyra lån kunde i alla fall i snitt få ut mer än hälften av dem. De flesta var nöjda, för alternativet hade ju varit att sitta i en etta i kanske fyra eller fem år och betala dyra avgifter. Själv ville jag heller inte ha på mitt samvete att någon medlem gick i konkurs. 
Nu har den nya ägaren, Fastighetsföretaget Esping, redan höjt hyrorna.  Många har flyttat ut. 
En vacker bit HSB-historia har gått i graven bara för att styrelse och medlemmar inte förstod bättre.