Fasaden är husets ansikte

Brf Valfisken Mindre på Östermalm i Stockholm vann pris för Årets Fasad på branschgalan Årets Bygge 2015.
Bakom priset ligger branschorganisationen SPEF- Mur & Putsföretagen - vars jury gav priset till företaget Puts & Plattsättning AB för renoveringen av föreningens fina 1800-talsfasad.
”Genom att ta fasta på fasadens ursprungliga värden när det gäller färg, materialval och detaljnoggrannhet har fastighetsägaren visat prov på både mod och insikt om husets långsiktiga värden”, löd bland annat motiveringen.

Fasaden är husets ansikte som ska skydda mot väder och vind utan att själv ta skada. Förr eller senare blir det ändå dags att renovera. 
När och hur, beror på den ursprungliga konstruktionen. Den äldsta fasadtypen på våra fastigheter är  oftast kalkbruk som lagts utanpå oisolerat tegel. 
Det viktigaste vid omputsning av en sådan fasad, är att inte använda moderna s.k. KC-puts, som ofelbart ger sprickor efteråt. 
Gamla tegelstommar är alltså inte stumma. En puts får inte vara starkare än underliggande material.
Putsat tegel 
Gamla, putsade tegelfasader är som regel mycket tåliga. Den största fienden är svavelhaltiga luftföroreningar, som kan leda till sprickor och söndervittring. De flesta och största skadorna brukar uppstå på balkonger, lister, fönster och fönsterbleck samt vid takfoten.
Åtgärder:
Skadad och missfärgad puts rengörs bäst med vanligt vatten. Kemikalier och annat ska undvikas, eftersom dessa bara förvärrar skadorna. Men det är ändå svårt att få en vattentvätt att bli riktigt bra.
Det bästa är faktiskt att låta putsa om fasaden. 
Lös puts knackas bort, fogar tätas, frostskadade partier lagas och ny puts läggs på. Sandkornens storlek ska motsvara den gamla putsen för ett fullgott resultat. Till sist färgas putsen och huset har fått sig en rejäl ansiktslyftning.
Gasbetong
På 40-talet ersattes teglet av gasbetongblock som isolerade bättre. Putsen i dessa fastigheter ligger oftast på både in- och utsidan av väggen. 
Gasbetongen håller ofta mycket länge, men rörelser i stommen och fukt som tränger in kan leda till stora skador när vattnet fryser till is på vintern.
Åtgärder:
Jämfört med putsad tegelfasad, kräver en renovering av gasbetong en hel del extra arbete. Dåliga fogar måste tätas med ett särskilt bruk och hörn och svaga partier kanske måste täckas med nät innan ny puts kan läggas på. 
Till den slutliga färgningen finns många färgtyper att välja mellan - t.ex. kalkfärg, KC-färg, cementfärg, silikatfärg och organiska färger.
Skalväggar
På 50-talet började husens bärande konstruktioner flyttas från ytter- till innerväggarna.
Utåt lades ett isolerat skal av rent tegel, som är det mest tåliga av alla fasadmaterial. 
De vanligaste felen i dessa skalväggar är missfärgning invändigt och fogsprickor utvändigt. Skadorna uppstår oftast runt fönster och balkonger samt vid socklarna. Sämre tegel fryser ofta också lätt sönder.
Åtgärder:
Den fria tegelfasadens fogar måste först kratsas ur och dräneras. 
Vertikala fogar tätas lämpligast med någon elastisk fogmassa. Missfärgat tegel rengörs enklast med vatten, men är skadorna besvärliga kan man tvätta med någon syra om tegel och fogar har hårdnat tillräckligt.
Otäta fasader kan tilläggsisoleras från insidan, om det finns en vindtätande skiva mellan tegel och isolering.
Trä & plåt
Ett årtionde senare, på 60-talet, började allt fler villor byggas i Sverige. Småhusindustrin lade grunden för de lätta ytterväggssystemen också i flerfamiljshus.
Man började bygga väggarna på en stomme av stående reglar, med träfiberskivor på insidan, vindtät papp utåt och isolering däremellan.
Det utvändiga materialet varierade mellan tegel, trä, plåt osv.
Träfasader av gran var tåligast, eftersom granträ inte tar upp så mycket fukt. Tryckimpregnerade paneler var dock alltid tillverkade i furu.
Åtgärder-trä
De vanligaste skadorna  på träfasader är uttorkning, krympning och sprickor med fuktskador och röta som följd.
Vanligaste åtgärden är enkel ommålning, men även total rivning kan bli aktuell. Allt tas då bort, även papp och isolering, hålrum tätas, vindskiva monteras och ny panel läggs på.
Fasader med profilerad stål- eller aluminiumplåt har färre skador än trä. Det största problemet brukar vara missfärgning och rostangrepp.
Åtgärder- plåt
Att måla om plastbelagd plåt kostar ungefär hälften mot att byta ut den vid renovering. 
Att måla om plåt är dock mycket svårt. 
Man måste känna till exakt vilken färg den ursprungliga plåten är behandlad med, för att få ett riktigt bra resultat.
Betongelement
Under det så kallade miljonprogrammet blev betongelement ett vanligt stom- och fasadmaterial. Här är otäta fogar och fuktskador de vanligaste felen.
Åtgärder:
En ful betongfasad kan tvättas med hett vatten, men svårare skador och missfärgningar måste blästras bort. 
Stora sprickor och dylikt kan dock kräva större åtgärder, till exempel högtryckstvätt, tätning med armeringsnät och omputsning.

Att tilläggsisolera fasaden är ofta en både dyr och olönsam åtgärd - med ett undantag; i samband med en fasadrenovering kan det vara en vettig investering.
Man kan tilläggsisolera invändigt, utvändigt eller i befintliga hålrum i konstruktionen. 
Dyrast är utvändig isolering, och allra mest kostsamt är det att tilläggsisolera med tegel eller kalksandsten.
Träpanel är billigare, och allra lindrigast klarar man sig undan med plåt som ny fasadbeklädnad.
Plåtens stora nackdel är dock att det ofta upplevs som ett ”dött” och tråkigt material.
Invändig isolering sker vanligast med hjälp av nya trä- eller stålreglar mellan vilka mineralull sätts in. 
Därpå fästs slutligen något lämpligt skivmaterial.
Nackdelen med  invändig isolering är förstås att utrymmet minskar inomhus. På hus med putsade fasader lämpar sig heller inte metoden, eftersom den kan ge upphov till frostsprängningar utvändigt.
Att isolera hålrum för att få bort drag och otätheter går inte i särskilt många hustyper. Träväggar med spånfyllning lämpar sig bäst för denna metod.   
Materialet som sprutas in kan vara mineralull, små plastkulor eller skum.
Att beräkna lönsamheten i en tilläggsisolering är inte lätt. 
Man måste känna till väggens k-värde (värmemotstånd) för att se hur lönsamt det verkligen blir.
Generellt kan man säga att ju äldre fastighet, desto sämre värmemotstånd. 
Sedan beror energibesparingen på faktorer som ortens medeltemperatur, nytt k-värde efter isolering och gällande energipris.
Om det då visar sig, att renoveringens beräknade livslängd är längre än återbetalningstiden är åtgärden lönsam, åtminstone teoretiskt.
För samtliga nämnda hustyper gäller att fönsterblecken bör ses över samtidigt som fasaden renoveras. 
Fönstren har ofta dåliga plåtdetaljer för att säkra vattenavrinning.
Ett gott plåtarbete runt fönster är en mycket viktig detalj för fasadens totala funktion och hållbarhet.