Bastubyggaren i Angered
Rätten att bygga om och förändra i en bostadsrättslägenhet kan inte minskas av föreningen enbart av egna, godtyckliga skäl. Men därmed inte sagt att det är fritt fram för medlemmarna.
Större ändringar kräver alltid föreningens godkännande innan den boende sätter igång. Och föreningen kan dessutom begära att en bygganmälan lämnas in även för mindre projekt. Skälet är förstås att föreningen har rätt att påpeka vikten av att material och metoder är godkända, för att inte fastigheten ska riskera att påverkas negativt, vare sig idag eller i framtiden.
Oftast godkänns medlemmarnas renoveringsplaner av föreningen. Men det finns fall som kan tjäna som avskräckande exempel.
Det fick inte minst Veikko Eskelinen i Angered utanför Göteborg erfara, när han helt sonika byggde en bastu i sin nyköpta lägenhet.
I tre år försökte föreningen avhysa honom och förverka hans bostadsrätt, men gick på pumpen i Högsta Domstolen. Initiativet var inte så graverande att föreningen kunde ta ifrån honom hans bostadsrätt.
Då ändrade föreningen taktik och stämde Eskelinen på nytt - men denna gång för att han inte ansökt om, och därmed inte fått tillstånd till bastubygget. Föreningen krävde att badrummet skulle återställas i ”ursprungligt skick”.
När familjen Eskelinen flyttade till lägenheten var den dock i dåligt skick. Badrummet hade inte renoverats på 30 år. Familjen upptäckte också en mindre vattenskada, en fläck på väggen intill badrummet. Skadan anmäldes till föreningen som såg till att täta kring vattenledningarna med silikon.
En tid senare anlitade Eskelinen en god vän som byggde en prefab-bastu som därefter monterades in i badrummet. Den var 1,2 x 1 meter stor, närmast jämförbar med ett torkskåp. Vid förfrågan hos byggnadsnämnden fick han veta att inget bygglov behövdes. Den fuktskadade väggen kaklades upp till två meters höjd mot den tidigare våtrumstapeten.
Men det skulle han inte ha gjort! Styrelsen regerade som stungen av en orm och förbjöd bastun. Då sökte Eskelinen tillstånd i efterhand, eftersom han inte kände till att det krävdes här i Sverige. Men föreningen påpekade att de hade byggt en gemensam bastu i ett hus intill som alla kunde använda.
Dessutom hade Eskelinen tagit bort badkaret och satt in en dusch. Tidigare hade de boende uppmanats att sitta i badkaren vid duschning, för att det äldre tätskiktet inte höll för ihållande ”bevattning”.
Eskelinen försvarade sig med att både han och sonen hade allergiska besvär och därför inte kunde använda föreningens bastu.
Men föreningen gav sig inte. I stämningsansökan anklagades Eskelinen för vanvård och för att han gjort en väsentlig förändring som riskerade att skada fastigheten och andra lägenheter.
Rätten fastslog att även om bastun inte var fäst i golv eller väggar, var förändringen så stor att bygget krävde föreningens tillstånd. Däremot avslogs påståendet att bastun skulle utgöra vanvård. Risken för fuktskador var inte större än tidigare, trots att badkaret tagits bort, intygade tillfrågade experter.
Badrummet användes inte heller för annat ändamål än det avsedda, vilket föreningen också ansåg.
Men eftersom Eskelinen inte frågat föreningen tvingades han sedermera riva sin bastu, ett beslut som till sist även det fattades av Högsta Domstolen.
Exemplet visar att medlemmar som bygger om utan tillstånd kan tvingas åtgärda eller återställa bygget helt eller delvis. Den som bygger om felaktigt eller så att fastigheten riskerar att påverkas negativt, kan aldrig räkna med att få rätt vid en tvist.
Men om Eskelinen känt till reglerna och begärt tillstånd i förväg, och rent tekniskt kunnat visa att hans bastu inte skulle utgöra något men för föreningen, hade han vid ett nej kunnat gå vidare och låta hyresnämnden pröva projektet, och då eventuellt kunnat få det godkänt. Ett besked från hyresnämnden kan överklagas till Svea Hovrätt vars beslut därefter är slutgiltigt.
Nytt från årsskiftet 2023 är också att det är den boende själv som måste ta fram nödvändiga handlingar och expertintyg och redovisa för föreningen vid en ansökan om en större ombyggnadsåtgärd. Så länge reglerna följs, och föreningen därmed får möjlighet att granska material och metoder är det bara vid risk för följdskador och annan negativ påverkan som föreningen kan stoppa en ombyggnad som normalt borde godkännas.