Rätten att påverka beslut

Det finns tillfällen när inte ens en absolut majoritet på en stämma kan köra över en enskild medlem i en bostadsrättsförening.  
Ett känt exempel på minoritetsskyddet inträffade när en förening beslutade att ändra grunderna för hur avgifterna skulle tas ut. En medlem som bodde utomlands kallades aldrig till stämman och blev så upprörd över ändringen, som gav honom en 45-procentig avgiftshöjning, att han stämde föreningen. Och både tingsrätt och hovrätt gav honom rätt. 
En bostadsrättsförening måste kalla alla medlemmar skriftligt till en stämma, även de som bor på annat håll, så länge adressen är känd.  Att övriga medlemmar i efterhand säger att de skulle rösta likadant igen spelar ingen roll, menar domstolen.  Alla som har rätt att delta på en stämma har också möjlighet att påverka den, skrev hovrätten och rev upp beslutet. Felet kostade föreningen över 200.000 kronor i rättegångs-kostnader samtidigt som man fick ta upp ärendet på nytt (Svea Hovrätt, Mål T 3509-10).

Föreningen kan exempelvis inte heller besluta om större ombyggnader utan samtliga berörda medlemmars godkännande så länge projektet medför ingrepp i enskilda lägenheter.  
Föreningen måste inhämta svar från alla innan en renovering påbörjas, dvs även av dem som av någon orsak inte kunnat vara med på stämman när beslutet togs. Säger någon nej måste föreningen föra beslutet till Hyresnämnden för slutlig prövning.  
En enda medlem kan också ändra redan fattade beslut, vilket vår artikel ”Medlem stoppade beslutat stambyte” under rubriken Styrelse & Förening visar.  
Föreningen kan inte heller bestämma att medlemmarna själva ska vara med och bekosta föreningens renoveringar, inte ens för sådant som berör lägenheternas inre och den egna underhållsskyldigheten, annat än om alla boende går med på det.  Om någon är emot det hela, och det räcker med en  medlem, går ett sådant projekt inte att genomföra. (Bo i Bostadsrätt, Uggla/Kruljac sid 122).
Det har förekommit artiklar som anger att föreningen med enkel majoritet på en stämma kan besluta att de boende själva ska bekosta t.ex. renoveringen av de egna badrummen, och att medlemmar som inte har råd i så fall kan tvingas låna till det hela (Hemma i HSB, nr 4-2013). 
Informationen som gavs i den artikeln är dock felaktig. Det går inte att ”köra över” en minoritet på det sättet, ens om man skulle vilja, så länge någon boende säger nej.

Och ytterligare exempel på minoritetsskyddet i bostadsrätt återfinns i ett utslag i Högsta Domstolen (HD).  Det handlar om en förening i Skåne där en kvinnlig medlem tog initiativ till en särskild granskning av ett föreningsbeslut.  Förslaget bifölls av mer än en tiondel av de röstberättigade på en stämma och Bolagsverket utsåg därefter en särskild granskare i ärendet, efter en ansökan som lämnades in av medlemmen.   
Men efter en tid togs frågan upp på en ny stämma som tvärtom beslutade att den pågående granskningen skulle upphöra.  Men kvinnan fick inte vara med vid omröstningen. Föreningens stadgar innehöll en klausul om att den som inte betalt sin avgift inte heller har rösträtt, och när stämman hölls hade hon hunnit flytta och var inte längre medlem och kallades inte till stämman. Hon stämde föreningen och begärde att det senare stämmobeslutet skulle upphävas.  Och samtliga rättsinstanser gav även henne rätt.  
Frågan i HD var om ett beslut om särskild granskning kan avslutas i förtid och hur det i så fall ska gå till. Reglerna om särskild granskning ändrades den 1 januari 2021.  Ändringen gällde dock inte i det här fallet eftersom besluten fattats innan lagändringen kom.
Endast den som är bostadsrättshavare har rätt att rösta och om flera medlemmar äger en lägenhet har de tillsammans bara en röst. Undantagsregeln gäller även när 1/10-del av medlemmarna ligger bakom en begäran om särskild granskning (Högsta Förvaltningsdomstolen 2021, ref 28). 
Efter slutfört arbete ska granskaren lämna yttrandet till medlemmarna och därefter ska det presenteras vid en föreningsstämma.  Alla berörda har rätt att ta del av innehållet, även den som av någon orsak inte längre är medlem, menar HD.
HD konstaterar att det är möjligt att avsluta en granskning i förtid, även om det inte finns några särskilda regler om just det.  Det finns heller inga lagregler om vilka som måste ligga bakom ett sådant beslut, mer än att det även här måste godkännas av alla berörda. 
Det innebär dock att samtliga som låg bakom den ursprungliga begäran om granskningen måste stå bakom en ny skrivelse om att uppdraget ska upphöra.  
En stämma har inte rätt att besluta om särskild granskning, bara om en begäran om detta, och därför har en stämma inte heller rätt att besluta att den ska upphöra. Själva beslutet ska fattas av Bolagsverket, skriver HD. 
Om en föreningsstämma har tagit ett sådant beslut har den handlat utanför sin behörighet.  Om någon protesterar mot det hela, och det räcker alltså med endast en berörd medlem, ska stämmobeslutet ogiltigförklaras.