Säkerhetsdörrar i gammal stil

Vill ni öka säkerheten utan att byta era fina gamla lägenhetsdörrar?  Det går att få nya, inbrottssäkra ytterdörrar som ser ut precis som originalen.
Många föreningar och bostadsrättshavare drar sig dock annars för att öka säkerheten, eftersom man inte vill byta eller förstöra utseendet på vackra gamla trädörrar.

Men det går att råda bot även på detta. Det finns flera företag som specialiserat sig på att bygga om eller montera nya säkerhetsdörrar i stål som ser ut precis som de gamla. 
Ett av dessa är Proloc i Stockholm, som byter ut gamla trädörrar mot nya säkerhetsdörrar i gammal stil.  Hemligheten ligger i en kombinerad plåt-träplatta som fästs utanpå ett nytt stålfoder med hjälp av skruvar och lim. 
Skruvhålen täcks över elegant med en träplugg i exakt nyans, som gör att det över huvud taget inte går att se var de sitter. När jobbet väl är klart är det närmast omöjligt att upptäcka att det faktiskt är en ny dörr som har bytt plats med den gamla. 
- Problemet i bostadsrättsföreningar kan vara att stadgar och föreskrifter skiljer sig åt. En del föreningar beställer nya dörrar till alla lägenheter och tar kostnaden via årsavgiften, medan andra låter medlemmarna beställa och betala själva, säger Richard Poole på Proloc. 
Från företagets sida spelar detta ingen större roll. Det är i föreningen som olika åsikter och viljor kan ställa till det.
Vissa trappuppgångar kan se väldigt röriga ut, menar Poole, med flera olika utseenden på dörrarna, trots att föreningen egentligen vill att det ska se enhetligt ut. 
Proloc har nyligen avslutat installationen i två föreningar, en på Söder och en i Vasastan, under helt olika förutsättningar.
- På Söder stod föreningen för de utvändiga kostnaderna, dvs panel, träfoder och målning och de boende för resten. Sen fick var och en själv välja om man ville betala extra för nytt foder, speglar och ommålning även på insidan.
- I den andra föreningen var det ett inbrott som var upphov till bytet. Det började med att vi bytte en dörr hos den medlem som drabbats av inbrottet. Men när de övriga såg hur fint och bra det blev gick man vidare och bytte ut alla dörrar, berättar Richard Poole.
Själva dörrbytet går till så att den befintliga dörren först byts ut mot en ny ståldörr. Den gamla dörren körs till fabrik där ett nytt, ca 1,5 cm tjockt, träfoder målas om i samma färg och stil som den ursprungliga. Slutligen monteras det nya fodret på plats på stålstommen.
- Det brukar vara under arbetstiden, när man tillfälligt bara ser den tråkiga stålstommen, som de flesta kontroverser uppstår. Men när arbetet väl är färdigt blir det oftast tvärtom, säger Poole.
Många föreningar har också stadgar som säger att medlemmarna inte får ändra utseendet på till exempel dörrar. 
Dels för att man som sagt vill bevara en gammal stil, dels för att fastigheten kan vara skyddsklassad av något slag.
- Våra avtal innehåller alltid klausuler som säger att alla installationer ska vara godkända av såväl förening som berörda myndigheter, påpekar Richard Poole.
Han har sett flera exempel där medlemmar själva bytt ut dörren och föreningen tvingats protestera och kräva återställande i efterhand.
- Det bästa vore om föreningen sätter upp riktlinjer före, inte efter, så att medlemmarna vet vad de ska rätta sig efter.
Äldre trädörrar slår sig lätt under åren. Om det är spegeldörrar är själva spegelpartiet tunt och står varken emot brand eller inbrottsförsök länge. Därför kan ett byte till moderna säkerhetsdörrar vara värdefullt.
Det är dock inte alltid ett måste. Det kan gå att behålla de gamla dörrarna och montera en stålskiva på insidan, kombinerat med effektiva låsanordningar.
Brandsäkerheten kan förbättras avsevärt genom att bara måla dörren med brandskyddande färg eller lack. Det kan kanske låta som att hälla bensin på elden, men dessa färger fungerar, bara man följer anvisningarna noga.
En besvärlig situation kan som sagt uppstå när någon redan bytt till en ny säkerhetsdörr med delvis annat utseende. Om föreningen vill att trapphuset ska vara enhetligt kan de som redan bytt blockera ett helt projekt.
Så var fallet i en annan stockholmsförening för några år sedan. Där krävde de medlemmar som redan köpt nya säkerhetsdörrar kompensation.
Då det hade kunnat stjälpa projektet valde föreningen att betala ut ersättningen, men ändrade samtidigt stadgarna så att hela underhållsansvaret för lägenhetsdörrarna lades på föreningen.
Det delade ansvaret som i regel finns i många stadgar kan annars göra ett renoverings- eller bytesprojekt ganska komplicerat. Men ett stämmobeslut kan förstås också lotsa igenom projektet. Enkel majoritet räcker.
Rådet till andra föreningar lyder ungefär så här; om ni har dörrar, och även fönster, som ni vill bevara i gammal stil, fundera på att skriva om stadgarna så att underhållsansvaret helt läggs på föreningen. 
Informera medlemmarna om vad som gäller i just er förening så att de känner till vad som gäller för eventuellt byte till ny säkerhetsdörr.