Kan vätgas bli del av framtidens energilösning?
 

Allt fler experter talar om vätgas som en lösning på ett koldioxidneutralt samhälle. Till en början berörs främst storindustrin, men att vätgas även fungerar i bostäder finns det exempel på. Fråga till exempel Hans-Olof Nilsson i Göteborg.
 

En enda gnista kan räcka för en revolution. H-O Nilssons och hustru Birgittas hus strax utanför Göteborg kan bli det som skapar den svenska väterevolutionen.

Det började med att makarna letade efter ett nytt hus, eftersom de inte var nöjda med sin gamla villa från 1978. 
- Vi blev avundsjuka när vi tittade på nybyggda hus, minns Hans-Olof Nilsson. 
Han ville ha ”ett hus som inte finns, men som alla talar om”, ett hus fritt från giriga elbolag och värmeleverantörer.  Han lyssnade på föredrag, men presentatörerna hade aldrig något konkret att visa upp. Följden blev istället att paret rev sitt gamla hus och byggde nytt. 
Hustru Birgittas arkitektritningar fogade sig smidigt runt makens tekniska innovationer med vätgas, solceller, solpaneler, elektrolysör, batterier och bränslecell som förkroppsligade deras vision om ett hus helt självförsörjande på värme och el.  Hans-Olof har gedigen erfarenhet från el, tele- och kylindustrin i bagaget. 
Det nya trevåningshuset på hela 508 m² är inskjutet mellan kullarna i ett glest befolkat villalandskap någon mil utanför stan.  Bottenvåningen på souterrängplanet rymmer husets flesta tekniska anordningar. Fasaderna är täckta av ljusgrå keramiska plattor med ett smalt ventilationsutrymme bakom - något som alla enstegstätande byggfirmor tidigare borde ha funderat på. 
På husets sydsida ser man en del av de viktigaste anordningarna – fasadens och det svarta takets solceller och solpaneler för varmvatten och värme.  Moderna paneler tar hand om solenergin mycket effektivt.  Väggens anordningar fångar in solstrålar under vinterhalvårets låga solvinkel och vid sommartidens solnedgång. 
- Solfångarna har vi också för att reducera värmepumparnas gångtid. Det fördubblar deras livslängd, säger Hans-Olof.
Värmepumparna är kopplade till två 180 m djupa hål och används för att säkerställa husvärme och  varmvatten om vätet och solpanelerna inte skulle räcka till. 
Varmvattnet lagras i tre ackumulatortankar på bottenplan och klarar också att smälta bort snö och is runt byggnaden.
Naturen får bidra ännu mer. Intill sydväggen löper en kraftig gul slang in i huset från kullen intill, nergrävd i marken ett par meter djupt. 
Marktemperaturen ligger på sex-sju plusgrader vilket innebär att luften från slangen på vintern lämnar grundvärme i huset.  På sommaren kan den motsatt användas för att kyla utrymmena.  Metoden användes redan på 1980-talet av numera bortgångne Mats Wolgast, mannen bakom ”Det superisolerade huset” i Uppsala som någon kanske kommer ihåg. 

Allt detta är alltså konventionell teknologi, men den utnyttjas okonventionellt. Elen från solcellerna går till en stack blybatterier som Hans-Olof upphandlat billigt.  Det är blykiselteknik i dem, vilket innebär att de inte avger giftiga avgaser eller degraderas på samma sätt som konventionella batterier. 
Batterierna räcker till för att hålla huset igång i flera dygn, men används inte för långtidslagring. När de laddats till 85 procent skickas strömmen istället till ett elektrolysör för att sönderdela vatten i väte och syre. Syret skickas ut, medan vätgasen lagras i stora flaskor utanför huset vid 300 bar. 
Under vinterhalvåret - ungefär halva året – när solcellernas produktion inte längre räcker, skickas vätet till en bränslecell i källaren.  Den skapar både el och värme med en verkningsgrad i hela systemet på cirka 60 procent. 
Huset har kvar en spene till elnätet, som kostar låga 1.285 kr om året i abonnemang. Men vätet räcker även till att ladda elbilen och smälta snön utanför huset.
Någon kanske skulle förorda användning av batterier istället, men Hans-Olof avfärdar tanken. 
-Jag skulle i sådana fall behöva 428 batterier och det går inte. De är lämpliga för korta, snabba effekter och inte ens jättebatterier räcker för hela säsongen. 
- Huset har kostat 15 miljoner kr med all utrustning, vilket innebär cirka 30.000 kr per m².  Andra hus och lägenheter kostar lika mycket eller mer att bygga, konstaterar Hans-Olof nöjt och noterar snabbt ett par viktiga ting: 
-Utrustningen är inget garagebygge, utan allt är hämtat från etablerade tillverkare. Energisystemet med bränslecell kostade omkring 2,8 miljoner, men i dag skulle priset ligga på cirka två miljoner. 
Hans-Olof vet, för han har efter sin erfarenhet med huset grundat företaget Nilsson Energy, som nu är en del av det familjeägda bolaget Qarlbo Energy som vill ligga i framkant med grön energi. 
Kostnaden kommer att sjunka om flera hus ansluts, samtidigt som fjärrvärmen kopplas bort. Med sol och väte kan man decentralisera systemet.  Vindkraft kan också vara ett tillskott i större projekt. Det är naturligtvis här som grupper av bostäder, till exempel stora eller flera samverkande bostadsrättsföreningar, kan komma in i bilden. De kan också vara med om att staka ut stigen till framtiden.