Hoppa till huvudinnehåll

Ogiltiga föreningsbeslut

En bostadsrättsförening kan inte besluta att de boende själva ska bekosta åtgärder som berör de egna lägenheterna i samband med en renovering eller ombyggnad, annat än om alla berörda går med på det.

Om någon är emot förslaget, och det räcker med en enda bostadsrättshavare, kan det inte genomföras.
På motsvarande sätt går det inte heller att besluta att föreningen ska bekosta vissa åtgärder i lägenheterna när det bryter mot stadgarna. Säger någon nej faller även ett sådant förslag.

Redan i slutet av 1980-talet kom ett rättsfall som gällde byte av gamla toalettstolar i en förening med 20 lägenheter på Östermalm i Stockholm.  En stämma hade godkänt ett förslag om att de gamla stolarna, som installerats när huset byggdes i mitten av 50-talet, skulle bytas ut mot moderna sådana. De som redan hade bytt ut porslinet skulle få ersättning av föreningen. Förslaget antogs av stämman med rösterna 15-4.

Ett äldre par, som röstat nej till förslaget, protesterade och stämde föreningen. De pekade på föreningens stadgar som angav att underhållsansvaret för all inredning i badrummen ligger på de boende själva.

Föreningen menade att WC-stolarna hör till den stamledning som man en gång försett lägenheterna med och att man därför hade rätt att byta ut dem, vilket skulle minska både vattenförbrukning och brusande buller.

Men både tingsrätt och hovrätt gick på parets linje. Medlemmar har rätt att överklaga stämmobeslut som kan vara felaktiga, vilket var fallet här, menade Svea Hovrätt och upphävde beslutet (Svea Hovrätt Mål T360-1990).

Ett liknande rättsfall – fast så att säga åt motsatt håll - dök upp långt senare, när miljönämnden i Göteborg förelade en förening att åtgärda golvbuller i en av lägenheterna. Den boende hade rivit ut ett gammalt linoleumgolv och renoverat det ursprungliga trägolvet, varpå grannen under klagade på ökat stegljud och buller. Ljudnivån mättes också upp till ett värde som låg högt över godkänd nivå.

Att lägga om och ljudisolera golvet skulle kosta cirka 26.000 kronor vilket föreningen tyckte var för mycket och överklagade beslutet. Men även Länsstyrelsen gick på kommunens linje och fastställde kravet.

Föreningen gick då vidare till Miljödomstolen och fick hjälp av en jurist från SBC (idag Bostadsrätterna Sverige) som vände upp och ner på resonemanget.

Ett föreläggande mot en förening som gäller åtgärder i bostadens inre är inte rättsligt möjligt, påpekade den kvinnliga juristen, så länge underhållsansvaret ligger på bostadsrättshavaren.

Att ta bort mattor och slipa golv är inget som kräver föreningens godkännande eller tillstånd. Föreningen har varken skyldighet - eller ens rätt - att avhjälpa en sådan brist menade därför Miljödomstolen och föreningen vann tvisten.  Golvbullret fick den boende alltså åtgärda och bekosta själv

Miljödomstolen Mål M 3304-2008