Relining kan hålla i 50 år

Infodring, så kallad relining, av avloppsrör har erövrat en allt större del av marknaden och trängt tillbaka stambyte. Materialens livslängd har förlängts och entreprenörerna är skickligare. Trots det är det lika viktigt som tidigare att gå en grundlig skallgång på bra material och entreprenörer för att renoveringen ska lyckas. Slarv och fel metod kostar lätt miljoner och kan leda till stambyte efter bara några år. 
Idag verkar ett femtiotal reliningföretag på marknaden. För knappt tio år sedan var de väsentligt färre. Branschens omsättning har växt från cirka 750 miljoner till 1,25 miljarder kr. 
De flesta material har blivit bättre, så mycket att man kanske kommer att kunna infodra rör två gånger i framtiden. Hittills har det dock inte skett. Tekniska Högskolan i Stockholm har genomfört laboratorieprov som pekar på en potentiell livslängd på 50 år. Inga renoverade rör har varit i drift så lång tid än.

- Jag skulle heller inte rekommendera att försöka infodra ett rör på nytt, säger Peter Halling, ordföranden för BRIF, Branschföreningen för relining i fastigheter, som organiserar cirka 30 av infodringsfirmorna. 
-Det har skett en stark utveckling av material. Men idag finns inte behov av att relina samma rör två gånger i och med att den tekniska livslängden på testat material är 50 år. Då blir det andra behov som får styra renoveringstakten, såsom ålder på tätskikt, övrig teknisk utrustning med mera.

Det är väsentligt billigare att infodra än att stambyta, även om ett stambyte också brukar innefatta renovering och ombyggnad av badrum. Badrummen kan utgöra 30 procent av priset. 
Men en relining kan trots allt bli dyrare om renoveringen inte håller mer än kanske 15 år och arbetet inte håller måttet. Då är det knappast någon mening med infodring av de gamla rören. Det är därför livsviktigt att välja rätt entreprenör. 
Som vanligt handlar det om att skaffa sig färska referenser, även om företaget är anslutet till BRIF. Rörrenovering är ingen raketvetenskap, men resultatet hänger intimt samman med noggrant arbete.
Man kan fråga det tilltänkta företaget hur det utbildar personalen. Peter Halling konstaterar en förbättring:

-Samtliga företag satsar stora summor på att utbilda sina ledande montörer/ansvarsmontörer varje år. Utbildningen anordnas av BRIF och genomförs i internatform med externa föreläsare och lärare och avslutas med en tentamen för erhållande av branschlegitimation.

Utbildningen och hur medlemsföretagen i BRIF sköter sitt jobb och sin ekonomi kontrolleras av det statliga forskningsbolaget RISE.  En bostadsrättsförening bör också anlita en oberoende besiktningsman – denne skall inte vara anställd eller annars beroende av företaget. En lista på besiktningsmän finns på hemsidan brif.se. Det finns givetvis också andra oberoende konsulter och besiktningsmän man kan vända sig till. Läget börjar också bli bättre beträffande normer och regler för rörinfodring.  Ett från början regellöst tillstånd skapade många sanningar på området, företagen kunde tänja på ramarna och beställarna blev rättslösa. I en tvist hade kunden inget bindande att falla tillbaka på om ting som hur renoveringen ska se ut, vilka skador eventuellt är acceptabla, infodringens minitjocklek och livslängd.

Regelverket AMA (Allmän material – och arbetsbeskrivning) har nu börjat komma in i bilden. I AMA definieras hur något ska utföras inom byggenskap.

-I VVS AMA finns sedan ett par år tillbaka relevanta krav som gäller inre inspektion och rengöring av rörledningar, förberedelsearbeten och renovering, säger Peter Halling. Arbete är nu på gång för att skapa en europeisk standard med BRIF och det svenska statliga forskningsbolaget Rise som pådrivande. Ett första utkast till en överenskommelse finns. 
I avsaknad av ett regelverk kan företagen använda sig av vilka försäljningsargument som helst. En del av dem viftar gärna med ett certifikat från RISE. 
Men verkligheten levererar lätt ett annat budskap.

- Vad spelar materialet för roll om hantverket är dåligt?,  säger t.ex.  Per-Erik Halvarsson, som har decenniers erfarenhet av rörinfodring som företagare och konsult.  

Han menar att de flesta material idag i och för sig är bra, men inne i de renoverade rören kan det se ut lite hur som helst. Det visar bl a Reliningrapporten 2011. Tjockleken i skikten inuti rören varierar på grund av rinningar av plasten (utom med den s k strumpmetoden), veck uppstår vid skarvar och böjar, hål vid muffar och stick fylls inte upp av plasten, vidhäftningen är dålig och materialen bildar blåsor som faller samman. Hantverket har varit undermåligt. 
- Rinningar stryper rör och dimensionen kan hamna under normen, påpekar Per-Erik Halvarsson. 
Allt som allt är situationen sådan att kunden själv bär ett stort ansvar för hur renoveringen lyckas. Möjligheterna att lyckas ökar, om man följer punkterna nedan utöver vad som sagts ovan om utbildning och besiktningsmän: 
* Hur sköter bolaget miljö – och arbetsmiljöåtaganden. Dokumentationen ska vara noggrann.  Ta reda på hur eventuella reparationer görs efter renoveringen.  
* Kontrollera att korrosionen i rören avlägsnas grundligt. Detta är a och o, eftersom renoveringens kvalitet på ett avgörande sätt hänger på hur väl plasten häftar vid underlaget. Men minns att det är svårt att få rören helt rena och att ett par metoder kräver hela och rena ytor för att kunna fästa. Rensningen kan avslöja så svår korrosion att det uppstått hål på rören, som kan ha grafiterat eller spruckit så mycket att en renovering riskerar att misslyckas. Muffar och kopplingar kan ha så stora skador att de inte kan fyllas med plast. I en sådan situation bör man undersöka rören grundligare och kanske avstå från renovering. Gamla plaströr kan spricka under rensningen. 
Om man är osäker på om det är lönt att infodra rören kan man skicka cirka 60 cm långa bitar till Rise för blästring och analys. De bör tas på olika håll i rörsystemet. Värst utsatta för grafitering, det vill säga rören omvandlas till något som närmast liknar blyerts tvärs igenom rörväggarna, är horisontella och köksrör som aldrig riktigt får torka ut, liksom avluftningsrör. Glöm inte att ersätta stumparna med övergångsrör. Rises experter blästrar rören och beräknar återstående livslängd. Då kan man vara på säkra sidan. 
-Vi skulle aldrig helt lita på kamera och ultraljud även om teknikerna hela tiden utvecklas, säger Rise:s expertis.

Ett skäl för otillförlitligheten är att rören är svåra att få rena på insidan utan blästring. En renovering kostar stora pengar och i jämförelse med kostnaderna är det väl värt att spendera 12000-15000 kr per rörstump av järn. Kopparrör hamnar på 5000-7 000 kr per styck. Flera stumpar ger mängdrabatt. 
* Välj inte renoveringsmetod förrän rören är noggrant undersökta. Man ska fotografera i bägge riktningarna när jobbet är klart. Gör man det bara i en riktning, kan kameran missa viktiga fel. Skriv in detta i avtalet och begär en skriftlig beskrivning och förklaring av bilderna. Ett alternativ är att låta en oberoende firma fotografera resultatet. Tala med Föreningen för Sveriges tv-inspektionsföretag. 
* Använd gärna besiktning och fotografering under arbetet, och ha en oberoende kontrollant som är med hela tiden. 
* Kontrollera försäkringen. Tidigare utgick försäkringen från det ursprungliga och renoverade rörets ålder, men allt fler försäkringsbolag ser infodring som en nyinstallation, dvs även det ett tecken på att metoden blivit bättre.

Ur Styrelsehandboken XVI