Nr 4 1997 Brf S:t Erik vs HSB - Davids seger mot Goliat

Brf S:t Erik på Kungsholmen i Stockholm gick som första förening i landet ur HSB i början av 1990-talet. Men inte utan kamp! HSB:s reaktion var våldsam, och S:t Erik fick slå sig fram mot gamla stadgebestämmelser och krav på tvångsmedlemskap. Men 1991 blev föreningen först med bedriften att gå ur HSB under de nya, hårda tvångsstadgarna. Sedan dess har ytterligare ett stort antal föreningar lämnat organisationen. Och sen dess har också S:t Erik hunnit med att vinna det så kallade avgäldsmålet mot HSB.

Brf S:t Eriks kamp för självständighet och frihet kunde liknas vid lille Davids kamp och seger mot jätten Goliat. Lillen var i det här fallet brf S:t Erik på Kungsholmen i Stockholm, som kämpade för rätten att själv bestämma om sin förening och sitt hus, ett vackert 1800-talshus på Fleminggatan i centrala Stockholm, bara ett stenkast från HSB:s huvudkontor.
Föreningen är liten, bara 19 lägenheter, och bildades 1981 när HSB:s Riksförbund sålde fastigheten till HSB Stockholm, som i sin tur lät ombilda från hyresrätt till bostadsrätt i samband med en större renovering.

- HSB Bygg renoverade huset för 12 miljoner. När boendestyrelsen tog över efter två år 1983, upptäcktes bland annat att andra fastighetsägare kunnat göra betydligt större ombyggnation för samma pengar, säger Armand Gutheim, som var ordförande i föreningen vid tiden för utträdet.

Inre fonden

Ett par år senare beslutade därför föreningen att försöka spara på förvaltningskostnaderna. Första åtgärden blev att göra sig av med den inre reparationsfonden som de ansåg var en relik från det förgångna.
- På den tiden HSB var billiga fyllde kanske fonden sin funktion, men idag vet folk vad bostadsrätt innebär och att de själva svarar för det inre underhållet i lägenheterna. Den inre fonden blir därmed bara ett sätt för föreningen att låna ut pengar till HSB utan ränta, påpekar Armand Gutheim.
Alltså beslutade man att fonden skulle upphöra. Men si det gick inte! HSB:s representant i styrelsen sa blankt nej! Men medlemmarna ansåg att HSB-representantens uppgift är att bistå och hjälpa föreningen - inte motarbeta den - och skrev till HSB och meddelade att de inte längre tänkte kalla denne till några möten. Efter det skrev ledamoten bara under nödvändiga handlingar och bokslut, och syntes annars aldrig till. Därmed hade St Erik tagit steget över det första hindret bland många grundläggande HSB-fundament mot sin frigörelse.

Hydbridföreningar

De nitton medlemmarna började också fråga sig varför HSB egentligen hade bildat föreningen, och fann att detta ofta gjordes just i samband med större ombyggnader.
- Helt enkelt ett sätt att frånsäga sig ansvaret för lån, räntor och arbete, medan man fortsätter bestämma, menar Armand Gutheim.
- HSB-föreningarna är egentligen ett mellanting mellan bostadsrätt och hyresrätt, eftersom en bostadsrättsförening är en självständig juridisk person där medlemmarna själva äger sitt hus. De binds dock upp av HSB:s stadgar som många tyvärr stirrar sig blinda på! Föreningarna är rena skrivbordsprodukter, fortsätter Gutheim, där medlemmarna inte vet någonting om föreningsarbete i början.
Stadgarna binder upp både boende och förening, i och med det dubbla kravet på medlemskap i HSB-regionen. Till saken hör också att de gamla stadgarna från 1971, som S:t Erik löd under, knöt upp föreningarna betydligt hårdare än äldre stadgar.
- Ville vi ändra på något krävdes överförmyndarens godkännande i allt, vare sig det gällde stadgar eller våra egna pengar. Och sådana föreningar är bara någon sorts mellanting, menar Armand Gutheim syrligt.

Slaget om momsen

Så långt var dock inte sprickan mellan HSB och föreningen särskilt stor. Det var då slaget om momsen började!
- Vi lät momsregistrera oss för att få bättre balans på det vi betalade ut och inkommande moms. Men när vi lade moms på hyran för våra fem lokaler ville inte HSB Riks betala för den lokal de hyrde hos föreningen.
Ingen hade talat om för S:t Erik att man måste föra in en klausul om moms i kontraktet för att det ska gälla, trots att föreningen kontinuerligt frågade HSB om råd i det man gjorde.
- Det verkade som om det bara var vi som hade skyldigheter gentemot dem, men aldrig tvärtom, menar Armand Gutheim.
Till sist begärde St Erik skadestånd för utebliven moms och ärendet ordnade sig. Men förtroendet för HSB hade fått sig ytterligare en knäck.

Sökte utträde

1987 hade St Erik kommit så långt i frigörelseprocessen att de tog beslut om att ta över den tekniska förvaltningen av huset.
- Allt gick väldigt långsamt för HSB:s service. Så vi tog över både trappstädning och yttre underhåll, vilket naturligtvis sparade pengar.

Nu kände de sig i princip fria att handla som de själva ville i styrelsen, med ett undantag; man tvingades fortfarande köpa ekonomisk förvaltning av HSB. 1989 valdes Armand Gutheim till ny ordförande.
- Jag hade varit HSB-medlem sen barnsben och bosparade till min första lägenhet. Tyvärr hittade jag inget som motsade det mina grannar berättade när jag flyttade in. Istället har jag varit med att ta fram fakta som lett till det beslut vi sedan fattade - att begära utträde ur HSB-Stockholm.
Den 1 maj 1991 begärde styrelsen att föreningens likvida medel skulle föras över till ett eget bankkonto. De öppnade också eget postgiro och tog över hyresaviseringen själva.
- HSB protesterade och menade att vi bröt mot stadgarna, men en förvaltare är alltid skyldig att utföra det uppdragsgivaren begär, påpekar Gutheim.

Skarp kritik

Formellt sett återstod därmed två steg innan St Erik kunde kalla sig en helt fri förening; att anta egna stadgar och att få sitt utträde ur HSB Stockholm godkänt. När det gäller stadgarna var föreningen också kritisk till HSB, och ansåg att organisationen binder ris åt sin egen rygg.
- NO- näringsfrihetsombudsmannen - granskade stadgarna på uppdrag av en annan förening vilket ledde till skarp kritik mot HSB, som dock lovade ändra sig i samband med kommande ändringar i bostadsrättslagen. Men sen såg vi hur det gick! Det nya stadgeförslaget ändrades bara på mindre punkter. Ingenting blev friare - ingenting togs bort eller ändrades i det som knöt upp föreningarna till organisationen, säger Armand Gutheim.
S:t Erik skrev därför inte på de nya mönsterstadgarna som kom i samband med den nya bostadsrättslagen 1991, utan valde att utarbeta egna till kommande årsstämma.
Men varför har just HSB-föreningarna så svårt att bestämma själva?
- Svaret stavas föreningsavgälden. Alla föreningar betalade 2,5 procent av produktionskostnaderna i bidrag till HSB uppdelat på 20 år. Så länge HSB var billigare än andra var pengarna kanske motiverade, men under 80-talet när kostnaderna sköt i höjden var avgälden mer att likna vid ett rent bidrag. Ingenstans står vad pengarna ska användas till, men HSB påstår att de går till nyproduktionen, säger Armand Gutheim.

Han menar att det är dessa bidrag HSB är rädda att bli av med, och att de därför vill stoppa frigörelseförsök med nästan vilka medel som helst!

Juridiken

Formellt har man rätt att både söka medlemskap och gå ur HSB, något som även garanteras i lagen om ekonomiska föreningar, men det senare blir inte giltigt för föreningarna på grund av stadgarna.
- Man har alltså rätten, men blir ändå berövad möjligheten, menar Armand Gutheim.

Men om alla medlemmar vill ändra på något i full majoritet är det ändå det som gäller.

- Därför är det viktigt att få med sig alla i ett beslut. Tar man beslut på två stämmor enligt lagen kan annars alltid någon komma efteråt och säga att det inte är giltigt, eftersom man brutit mot sina egna stadgar, påpekar Gutheim.

Då S:t Erik är en liten förening, går arbetet mot frihet alltså lättare för dem än för många andra.

- Vi har undersökt det här under lång tid. Vi inser HSB:s värde och vad de har gjort i samhället, men vi måste ändå ha rätt att göra det bästa för vår förening och våra medlemmar.
- HSB säger att om alla ska gå ur och in hur som helst så kan de inte jobba. Men så är det ju för alla andra på en fri marknad. Varför ska inte HSB kunna fungera på samma sätt i fri konkurrens, med öppenhet för medlemmarna. Om det vore så kanske vi till och med skulle välja att INTE gå ur. Men vi har undersökt vad t.ex. förvaltning kostar hos andra, och HSB är betydligt dyrare. Det gäller även medlemsavgift och rådgivning. Varför ska vi då vara medlemmar?

Fotnot:                                                                                                                                                                                                                                                                                                            HSB medgav senare i ett brev avseende Brf Jordbrukaren i Ludvika, att om en förening "fattat ett giltigt beslut om utträde, är det alldeles klart att den fria utträdesrätten (enligt lagen om ekonomiska föreningar, reds anm.) tar över frågan om samtycke till stadgeändring enligt föreningens stadgar. Något godkännande som kan hindra den fria utträdesrätten föreligger således inte". (Skrivelse från HSB:s förbundsjurist den 20 december 1994). Sedan dess har också Brf St Erik vunnit i det s.k. avgäldsmålet mot HSB. Högsta Domstolen kom 1998 fram till att HSB inte kan kräva att en förening som gått ur organisationen, måste fortsätta erlägga den så kallade föreningsavgälden efter utträdet.