Nr 3 1998 Föreningens revisor - viktigare än man tror

Här kommer att par sanna bostadsrättsexempel:
Det första handlar om en bostadsrättsförening som skötte sin bokföring själv. Kassören placerade föreningens överskott på något räntabelt inom EU. Det handlade om en miljon kr. Han betalade inte heller några årsavgifter för sina två lägenheter i föreningen och blev skyldig nästan en halv miljon kr. Pengarna från EU fick föreningen aldrig tillbaka. Kassören kunde gömma sig undan föreningens amatörrevisorer eftersom han var bra på att manipulera bokföringen.
Han skrev själv ut en revisionsrapport, kokade kaffe och gick med kopp och varma bullar till medlemsrevisorerna. De skrev på utan muck. Sensmoral: Skaffa en riktig revisor som granskar räkenskaperna professionellt.

En annan sannsaga:
Styrelsen i en annan förening brydde sig inte om att ansöka om ROT-avdrag trots information om det från sin medlemsorganisation. När det sen ombyggnaden var färdig förlorade föreningen 127 200 kr. Medlemmarna blev förstås förbannade och vägrade styrelsen ansvarsfrihet, avkrävde den skadestånd, och kontaktade också föreningens försäkringsbolag för att få ersättning från ansvarsförsäkringen. Den kan träda i kraft om föreningen på något sätt lider förlust på grund av styrelsens försumlighet. Faktum är att försäkringsbolaget godkände argumenten. Det viktigaste var att styrelsen struntat i informationen om ROT avdraget. Beslutet innebar att försäkringen betalade allt utom knappt 20 000 kr. Sensmoral: Skaffa revisor och se även över fastighetsförsäkringens ansvarsdel.

Vi drar ett par sannsagor till, fast något kortare:
I en förening upptaxerades fastigheten vid den nya taxeringen. Föreningen tog meddelandet från skattemyndigheten ad notam och skrev upp husets värde till motsvarande belopp och bokförde skillnaden mellan det gamla och nya värdet som en tillgång. Revisorn påpekade felet, och styrelsen menade: Jamen, vi fick ju papper på det ändrade värdet. I ett annat fall avgick ordföranden och föreningen bytte försäkringsbolag i samma veva. I den uppståndna förvirringen glömde styrelsen bort att försäkra fastigheten, vilket kan ha dramatiska konsekvenser för ekonomin om något stort skulle hända.
Den som upptäckte felet var revisorn. Sensmoralen behöver förstås inte upprepas.

”Såna klantskallar är inte vi. Vi har en bra kassör och bra revisorer", säger ni nu förstås. Ja, det stämmer att de flesta föreningar har bra revision, men ofta ser det inte så ut på föreningsstämmorna. Oftast gäller det i äldre storstadsföreningar, där man ännu ser på verksamheten som ideell. När man valt styrelse kommer dagordningen till val av revisorer. Ingen ställer upp frivilligt och styrelsen säger: "Du kan väl ta det här, Åke!

Man väljer människor utan håg och kunskaper eller fallenhet för jobbet. Men man beskriver inte vad det hela gäller. Enligt lagen om ekonomiska föreningar och revision ska man besitta den kunskap och insyn som behövs för att fullfölja uppdraget. Förstår man att man inte klarar av det, ska man hoppa av!

Standarden varierar betänkligt, särskilt i föreningar, som hanterar sin ekonomi själva. Det gäller i synnerhet föreningar med många små lägenheter, som ofta har en stor omsättning av medlemmar. Man fortsätter ändå i samma stil. Datorerna har visserligen höjt den tekniska standarden och läsbarheten i t ex årsberättelserna, men det kan vara fel på substansen. För kontinuitetens skull är det därför viktigt att lämna över till en utomstående revisor, som snart ofta vet mer om föreningen än styrelsen.

Nivån är dock ofta högre i nyare föreningar. De verkar ha bättre förståelse för det engagemang och den kunskap som krävs. Många gånger har de också fått sitta tillsammans med en representant för byggherren, som lämnat över bygget till föreningen. Då ser man snabbare allvaret i uppdraget och jobbet. De här föreningarna vaskar fram bättre kandidater.

En revisor fungerar som bollplank och är med och diskuterar ekonomin långsiktigt, fungerar som vakthund, och förklarar vad det innebär att ha god redovisningsstandard.
Det är mycket viktigt för föreningens anseende och rykte utåt:
Årsredovisningen är i första hand till för att informera utomstående om föreningens tillstånd och ekonomi. Är den dålig kan den som kommer in i föreningen, få sig en riktigt ful överraskning. Förr stod köparna med pengarna i näven och brydde sig inte om att läsa årsrapporten, men så är det inte längre. Fel kan påverka marknadsvärdet och kreditvärdigheten också. En förening med en mycket duktig ordförande, som hållit god kontakt med banken, gick dit för att omsätta lånen.
Banken gick med på det omedelbart med motiveringen: "Ni har skött ekonomin utmärkt och vi har förtroende för er". Ett fel som jag ibland lagt märke till är lekmannarevisorers lösmynthet. En revisor har tystnadsplikt, utom på föreningsstämman då han eller hon måste låta sin stämma bli hörd, särskilt om det finns något alarmerande i bokföringen.
Ryktet kan vara viktigt för lägenheternas marknadsvärde. Särskilt områden med t ex radhus kan snabbt få en stämpel.

Lagen om ekonomiska föreningar innehåller ingen plikt för bostadsrättsföreningar att utse en auktoriserad revisor, om inte en tiondel av samtliga röstberättigade begär det på en stämma. När man utser revisor får man inte heller glömma jävsbestämmelserna. De återfinns i lagens sjunde paragraf.
Den säger bl a att revisor får inte den bli, som sitter med i styrelsen, är anställd av föreningen eller dess revisionsbyrå, eller är nära släkt med någon av ovanstående.

Ralf Toresson, revisor KPMG Bohlins