Svårsålt system kan bli lag

Ungdomar och andra med avmagrade plånböcker på jakt efter bostad står klämda mellan ständigt stigande hyror och de större orternas allt kostsammare bostadsrätter.  Marknaden krymper även för bostadsbolagen.  Därför prövar en del av dem hyrköp, enligt vilken kunden förbinder sig att köpa lägenheten efter att ha varit ”hyresgäst” i andra hand i flera år och sparat för slutlikviden. Ett lagförslag om hyrköp är också på väg.
 

Försöken med hyrköp av bostäder har hittills inte varit någon större succé. Riksbyggen var först ut med systemet 2018 i en nybyggd förening i Järfälla, där 11 lägenheter skulle erbjudas enligt modellen.  Idag finns dock inga av de intresserade hyrestagarna kvar i den föreningen, enligt uppgift från styrelsen.

Försöken går dock vidare, nu i ett andra projekt i Bandhagen i Stockholm.
- Alla våra hyrköpslägenheter är uthyrda, men vi rekommenderar också att staten inrättar ett startlån för unga,  säger Mira Lindahl vid Riksbyggen.
De reserverar ett antal lägenheter i vissa nya föreningar för hyrköp, som mest 10 procent, för yngre mellan 18 och 35 år. Den boende förbinder sig att köpa lägenheten efter senast fyra år. Men om man inte kan, eller vill, fullfölja köpet innebär det avflyttning. Hyran under de fyra första åren ska motsvara nyproduktionshyran på orten.
Idén med hyrköp är inte pinfärsk. I Norge har den i någon form använts i flera år för att underlätta för mindre bemedlade att komma in på ägandemarknaden.  I Sverige har hyrköp prövats, utöver av Riksbyggen, även av bland annat Veidekke, det kommunala bostadsbolaget Egnahemsbolaget i Göteborg samt i begränsad utsträckning av byggbolaget Peab.
- Hos oss är hyrköp en idé som kom när styrräntan stack iväg från 0 till 4 procent och bolåneräntorna chockhöjdes och bostadsförsäljningen tvärnitade. Det är ett sätt för oss att minska antalet osålda lägenheter, säger Annika Mayer hos Egnahemsbolaget. 
-Omfattningen ser lite olika ut i olika projekt. Vi har ett där vi testar att ha hyrköp i hela projektet. I andra projekt handplockar vi vissa lägenheter till hyrköp och blandar med vanliga bostadsrätter. Nu har vi 32 hyrköp tecknade i 3 projekt, säger hon.

Inga uppgifter finns dock på hur många som verkligen utnyttjat optionen och köpt sin bostad efter hyrestidens slut hos något av de nämnda bolagen.  Efter en utredning föreslås nu att systemet med hyrköp permanentas i en ny lag.  Det skulle underlätta både för konsumenten och fastighetsbolagen, eftersom möjligheten att köpa respektive sälja nyproducerade bostäder blir större, menar utredaren.

Hyrköpsavtalet innebär att bostaden under tiden fram till ett eventuellt köp innehas med nyttjanderätt - inte vanlig hyresrätt. Bostaden hyrs i praktiken ut i andra hand till kunden under en viss tid.  Köparen betalar en hyrköpsavgift som ska täcka säljarens kostnader och som även medger en vinst. Säljaren är bunden till avtalet, om inget väsentligt avtalsbrott kan visas, medan köparen däremot kan frånträda det när som helst med 3 månaders uppsägning. Ett hyrköpsavtal ska inte kunna överlåtas. Det kan dock innehålla ett krav på avtalat sparande under optionstiden som ska hjälpa till att finansiera köpet av bostadsrätten. Sparandet ska vara separat och får inte förfogas av säljaren.   
Arbetet med att färdigställa den nya lagen om hyrköp pågår. Tanken var att den skulle träda i kraft vid halvårsskiftet 2026. Det är dock oklart när, eller till och med om, ett färdigt förslag faktiskt kommer att lämnas över till Riksdagen.