Särskild granskning måste vara relevant

En kvinnlig f.d. styrelseledamot i en  bostadsrättsförening i Helsingborg begärde en särskild granskning av ett beslut om renovering av tak och fasad på det gamla sekelskifteshuset, som var byggt på tidigt 1900-tal. Hon ansåg att besluten bakom den omfattande renoveringen var felaktiga och att både upphandling och utförande måste synas i sömmarna.

En begäran om särskild granskning kan lämnas till Bolagsverket med stöd av en tiondel av röstberättigade medlemmar utan att först behöva förankras på en stämma, enligt den lagändring som infördes 2021.  I det här fallet hade kvinnan själv tidigare suttit i styrelsen men senare blivit bortröstad. Hennes begäran resulterade istället i en stämningsansökan från föreningens sida. I rätten hävdade kvinnan att hon lämnat in ansökan för att styrelsen varken besvarat hennes frågor om renoveringen, eller låtit henne granska underlag och handlingar inför besluten.

Tingsrätten tog del av e-post och handlingar som gått ut till alla styrelseledamöter, bland annnat till kvinnan, och konstaterade att föreningen hade rätt när de menade att hon haft tillräcklig insyn i arbetet och faktiskt fått svar på sina frågor vid styrelsemöten.

Den särskilt utsedde granskaren vittnade också om att renoveringsunderlaget  var enkelt att förstå och gå igenom, och att det borde ha varit lika enkelt för en enskild styrelseledamot att greppa. Tingsrätten ansåg därför att kvinnans egentliga syfte torde ha varit att bara försöka hitta fel på renoveringen och styrelsens arbete inför projektet.

Utgångspunkten vid en granskning är att föreningen står för  kostnaden.  Men om den tvärtom visar sig vara uppenbart onödig, som här, kan i stället sökanden bli ansvarig enligt de nya reglerna i föreningslagen.

Kvinnan dömdes därför att betala cirka 175.000 kronor till föreningen samt stå för rättegångskostnaderna. Domen överklagades till hovrätten i Skåne och Blekinge som inte tog upp fallet, varför tingsrättens utslag stod fast. 

Helsingborgs tingsrätt
hösten 2022