Hoppa till huvudinnehåll

Pantregister på gång: 

- men bf-arna lämnas utanför

Ett officiellt pantregister för bostadsrättslägenheter är på väg att ta form.  Regeringens förslag lämnades in till lagrådet i oktober 2025.   Att det blir ett register verkar alltså klart. 
Men hur det ska se ut och vad det faktiskt ska innehålla kommer att bestämmas senare, förklarade Ulf Jensen, professor emeritus i Lund, under en föreläsning på Bostadsrättsdagen 2025 arrangerad av BG Institute. 
Uppgifter om lägenheten, föreningen, bostadsrättshavaren och pantsättningar är förstås grundläggande.  
Men om till exempel köpeskilling, som mäklarsidan gärna vill, andelstal, yta eller om bostaden är föremål för utmätning, ska ingå återstår att se. Många experter anser att registret endast bör bestå av nödvändiga uppgifter, medan till exempel Lantmäteriet själva i sitt remissvar ansåg att det tvärtom ska vara så omfattande som möjligt.  Förslagen berör cirka 1,2 miljoner bostäder som ska föras in i systemet. En samkörning med det redan existerande, statliga lägenhetsregistret ska underlätta uppbyggnaden för Lantmäteriet.
Men hur ska det hela då gå till rent praktiskt? Tanken är att allt ska ske i två steg.
Först blir föreningarna själva, eller deras förvaltare, skyldiga att sända in uppgifterna till Lantmäteriet senast den 31 december 2027. Det hela ska ske utan kostnad för staten, dvs lojalt. 
Vilka kostnader förvaltarna eventuellt lägger på föreningarna för den här extra tjänsten återstår således att se. Små föreningar, som sköter lägenhetsförteckningen i pärmar och med lösblad, får själva se till att uppgifterna skickas in.    När registrets struktur är färdig ska Lantmäteriet underrätta regeringen som till sist, i steg två, fattar beslut om exakt startdatum. Det innebär att det kan dröja 7-8 år innan systemet kan träda i funktion. 
Först då kan panthavarna börja meddela registret om sina panter, som enligt uppgift uppgår till omkring 800.000.
Banker och kreditinstitut som får Lantmäteriets godkännande, ska själva kunna föra in uppgifterna i systemet, vilket även det ska underlätta för myndigheten. 
-  Inga belopp behöver anges, bara själva pantsättningen, påpekade Ulf Jensen. 
Andra långivare än banker och kreditinstitut, till exempel privatpersoner och företag, blir skyldiga att skicka in en skriftlig underrättelse undertecknad av båda parter för att panten ska gälla.
En officiell registrering innebär en större säkerhet jämfört med nuvarande system.
- Idag räcker det med ett telefonsamtal för att en pant ska noteras. Dessutom är osäkerheten stor kring när panten ska upphöra. I det nya systemet blir det en plikt att avregistrera panter som inte längre gäller, meddelade Ulf Jensen. Om det finns eller uppstår fel i pantregistret tar staten inget ansvar, som i fastighetsregistret. En kontrollfunktion för att undvika fel, som ändå alltid förekommer, är att föreningarnas grundinformation ska matchas mot panthavarnas uppgifter.
- Och det är smart. Men man ska komma ihåg att alla ändringar som sker när registret väl är igång också måste sändas in omgående, påminde Jensen.

HÄROLD
Härolden 15 på Scheelegatan i Stockholm har varit  bostadsförening (Bf) ända sedan starten 1929 men har nu ändrat stadgarna och registrerat om till bostadsrättsförening (Brf).  Bild: Google Street View

Men det kommer att bli problem för bostadsföreningarna. De ingår inte i systemet. Det finns fortfarande omkring 350 bostadsföreningar (Bf) av den gamla modellen kvar, främst i våra större städer, som fortfarande verkar efter egna stadgar och regler och inte enligt bostadsrättslagen. Att det är så pass många beror troligen på att de har en del fördelar som inte finns i bostadsrätt.
I en Bf bestämmer styrelsen om medlemskap, som inte kan överklagas till hyresnämnd som i bostadsrätt.  
Då krävs en anmälan till tingsrätt, vilket gör det närmast omöjligt att överklaga på grund av tidsfaktorn. Samma sak gäller uthyrning i andra hand. Där bestämmer styrelsen, eller stadgarna, om regler införts där. Även avgifter som inte tillåts i Brf kan förekomma i en Bf. Men kreditmässigt har bostadsföreningarna undan för undan halkat efter.  
Eftersom det inte finns något krav på lägenhetsregister eller ekonomisk plan, även om i stort sett alla tagit fram det numera, är det svårare för banker och andra kreditgivare att bedöma föreningens och bostadens värde ur kreditsynpunkt.  Säkerheten är helt enkelt sämre jämfört med bostadsrätt.  Och när pantregistret införs blir den ännu svagare.
- Mitt tips till Bf:arna är att ombilda till bostadsrätt snarast möjligt, slutade Ulf Jensen.