Får böta för medlemmarnas slarv
Om en bostadsrättshavare slarvar med bygganmälan kan det bli föreningen som får betala! Två bostadsrättsföreningar i Malmö har fått ”böter” utfärdade av Mark- och Miljööverdomstolen, sedan ett par av deras medlemmar utfört ombyggnader utan bygganmälan till kommunen. Stadsbyggnadsnämnden informerade bostadsrättshavarna i efterhand och riktade därefter kravet till fastighetsägaren, dvs föreningarna.
Det första fallet handlade om ingrepp i och ändring av en bärande vägg. Föreningen hade godkänt ändringen men vidtog ingen annan åtgärd eftersom det hela berörde den boendes eget underhållsansvar.
I det andra fallet hade en bostadsrättshavare byggt om och slagit ihop två lägenheter till en, också här med föreningens godkännande. Men ingen teknisk anmälan eller begäran om startbesked hade lämnats in, varken av medlem eller förening, trots kommunens krav.
I fallet med sammanslagningen menade föreningen att en bostadsrättsförening inte kan jämföras med andra fastighetsägare. Väggen som revs mellan lägenheterna var inte bärande och bostadsrättshavaren hittade ingen information på byggnadsnämndens hemsida om krav på anmälan. På grund av oklarheten lämnades dock en teknisk anmälan in senare, varpå nämnden påpekade att en sammanslagning av två bostäder leder till ändrad planlösning. Då ingen anmälan gjorts ska en byggsanktionsavgift tas ut och då kan kravet riktas mot fastighetsägaren menade stadsbyggnadsnämnden och påförde föreningen en avgift på cirka 37.000 kronor.
Också i fallet med den bärande väggen påpekar domstolen att det inte finns skäl att göra skillnad på kommersiella fastighetsägare och bostadsrättsföreningar. Att stadgarna inte säger något om föreningens skyldighet att informera medlemmar om kommunens byggregler har ingen betydelse för rätten att ta ut en sanktionsavgift. Föreningens ansvar gäller oavsett eventuella regleringar mellan förening och bostadsrättshavare, eftersom det är föreningen som äger lägenheten. Ett ingrepp i en bärande konstruktion kan få allvarliga konsekvenser och att föreningen inte känt till regelverket har ingen betydelse för rätten att ta ut en sanktionsavgift, menar Mark- och Miljööverdomstolen och påförde föreningen en avgift på cirka 45.000 kronor i enlighet med Plan- och Bygglagen (PBL).
De nya reglerna om renovering och ombyggnad i enskilda lägenheter, efter lagändringarna 2023, ger dock föreningen en möjlighet att i sin tur kräva den boende på avgiften. Allt ansvar för att visa att en åtgärd ska kunna godkännas vilar numera på dn boende själv - inte på föreningen, därmed också att anmäla eller söka erforderligt startbesked från kommunens byggnadsnämnd.
Nya tomträttsavgälder i Stockholm
Brf Sjöstaden i Norra Hammarbyhamnen i Stockholm meddelar på sin hemsida att höjningen av tomträttsavgälden för deras del blir 126 procent från år fem och framåt, via en årsvis stegring från och med december nästa år, från ca 1,4 till 3,2 miljoner kronor per år. Det betyder en genomsnittlig höjning av årsavgiften med 1144 kronor per månad när den nya markhyran slagit igenom helt. Hur mycket det blir för respektive medlem avgörs av befintliga andelstal. Grannföreningen har fått samma besked om höjning.
” Ingen bostadsrättsförening har ännu vunnit ett tvistemål mot Stockholms Stad, varför vi inte kommer att bedriva en process mot detta”, skriver föreningens styrelse i sin information till medlemmarna.
Bostad utan rätt
Juristen och bostadsrättsexperten Ingrid Uggla granskar betydelsen av vad termerna upplåtelse och tillträde egentligen innebär för nybildade bostadsrättslägenheter. Synpunkterna framförs i en debattartikel i Dagens Juridik den 4 juni. Kan man köpa en bostadsrätt utan att ha rätt att flytta in i den? lyder frågan.
Bakgrunden är de många rättsfall som dykt upp under senare år, som till sist lett fram till de lagändringar som trädde i kraft den 1 januari 2023.
Domstolarna har hittills ansett att begreppen upplåtelse och tillträde till en bostadsrätt är två olika saker, helt skilda från varandra. Det har lett till att många köpare fått vänta mycket lång tid – ibland ett par år eller ännu längre – på att få tillträde till en bostadsrätt som sedan länge varit upplåten till dem.
Politikerna kanske ansåg att problemet var löst i och med den senaste lagändringen, som säger att den beräknade tiden för upplåtelse i ett förhandsavtal inte får variera mer än tre månader. Men om tillträdet sägs inget, vilket därför fortfarande kan användas av bostadsutvecklarna för att försena tiden för inflyttning, dvs fortsatt en bostad utan rätt.
Med en utförlig redovisning av bakgrund i förarbeten och lagtexter är dock Ingrid Ugglas egen slutsats att de två juridiska begreppen i själva verket hör ihop. I kapitel 5 paragraf 5 i lagen står numera att den beräknade tiden för upplåtelse inte får variera mer än tre månader, vilket därmed även bör gälla tillträdet, menar hon.
Hela artikeln kan läsas här:
https://www.dagensjuridik.se/opinion/kan-man-skapa-en-nyttjanderatt-bostadsratt-utan-att-fa-ratt-av-anvanda-den/
Krav på skyddsrum i fastigheter
I allt fler fastigheter kommer frågan om skyddsrum upp på agendan. Det här måste finnas i ett skyddsrum: Ett fläktaggregat med filter som renar luften. Luftintag som drar in luft i skyddsrummet och som går via filtret som renar luften. Toalettplatser, toalettkärl, vattenkärl, 10 liter per person. Verktygsuppsättning, handverktyg som spett, slägga, hammare, skiftnyckel med mera. Täckplåtar som man sätter igen ventilationsöppningar med som ska sättas upp i fredstid och reservutgångar med betongelement i modernare rum, en skyddslucka i äldre rum (Källa: Briab).
