Hoppa till huvudinnehåll

Frågan om ett centralt pantregister

Det blir ett centralt pantregister för alla bostadsrätter. Frågan är bara när och vem som ska sköta det. Det menar Ulf Jensen, föreståndare för fastighetsinstitutet IFF i Uppsala som skrivit en forskningsrapport i ämnet.

ulfjensen
Professor Ulf Jensen, modell 1995, som just skrivit en avhandling om bostadsrätten som kreditobjekt och frågan om ett centralt pantregister i samarbete med professor Sten Hillert. Nu införs registret - men det dröjde mer än 30 år.

Institutet för Fastighetsrättslig Forskning, IFF, är en fristående enhet vid den juridiska fakulteten på Uppsala Universitet som på senare år har ägnat en hel del tid åt just bostadsrätter. IFF grundades 1989 av Sten Hillert, professor vid Juridicum och ett känt namn i fastighetskretsar.

De första åren var Hillert själv institutets föreståndare, men sysslan har numera överlåtits till lektorn i juridik, Ulf Jensen.  Institutet har nyligen rönt stor uppmärksamhet, dels genom en uppsats om bostadsrättens situation vid en konkurs, dels via en bok av Hillert och institutionens tredje medlem, Kjell Adolfsson, om hyresrättens ställning och värde som dellikvid vid fastighetsaffärer. 
- Före 1968 hade vi priskontroll vid försäljning av bostadsrätter. När regleringen upphörde steg priserna och lån med bostadsrätten som säkerhet blev allt vanligare, säger Ulf Jensen.
Idag försöker man hitta vägar att stärka bostadsrättens kreditvärde. Ett sätt är att få bättre kontroll över pantförskrivningarna, vars hantering har många brister. Ulf Jensens granskning är helt och hållet IFF:s eget initiativ.  Eller, som han själv uttrycker det, ”det föreligger ingen politisk påtryckning i frågan”. 
Främsta syftet med ett centralt register skulle alltså vara att förbättra funktionen med panter.  Efter en HD-dom 1992  gäller en  fordran i en pantsatt bostadsrätt för evigt, vilket lett till att kreditmarknaden ställt krav på ett bättre system.  
- Att föreningen är skyldig att anteckna panten i lägenhetsregistret påverkar i sig inte själva panten. Den är giltig så snart föreningen underrättats om den. Rent teoretiskt kan en tidigare panthavare kräva den nuvarande ägaren på betalning så länge pantsättaren lever, konstaterar Ulf Jensen.
- Föreningen och styrelsen har ett stort ansvar.  Ansvaret är lika stort även om man lagt ut uppdraget på någon annan. Om ett centralt register kan undanröja vissa kostnader för dyra ansvarsförsäkringar som föreningarna tecknar för detta, tycker jag det bara är bra. 
Organisationer som SBC och HSB samt några andra privata intressenter har uttryckt önskemål om att själva få föra pantregistret.  Men Ulf Jensen ser inga fördelar med privata intressenter, snarare tvärtom.  
- Statliga CFD i Gävle ligger redan långt framme datatekniskt och har kunskap om uppläggning med mera. Långivarna blir skyldiga att underrätta registret, samtidigt som samma skyldighet för styrelsen tas bort ur lagtexten, säger Jensen. 
Men helt problemfri blir inte en central hantering. Svårigheterna uppstår så att säga i andra änden, dvs när en anteckning ska tas bort. 
- Ja, man måste hitta något sätt att med säkerhet föra bort utsläckta panter. Även om den lokala hanteringen i föreningen är långt ifrån bra, kanske den ändå är säkrare än vid stordrift.  
Leder då ett nytt register verkligen till lägre räntor för låntagarna?  
- Nej, kanske inte. Däremot kan belåningsgraden för bostadsrättshavarna öka, dvs att man får låna till en större del av marknadsvärdet än för närvarande, säger Jensen. 
Utöver det kan föreningarnas mångmiljonkostnader per år i avgifter vid överlåtelser och pantförskrivningar bringas ner till en tiondel. Staten kan också frestas att själv ta hand om en del av kostnaderna, om registret tjänar som instrument för stämpelskatt på samma sätt som för fastigheter. 
En annan fråga är offentlighetsprincipen. Vem som helst har rätt till insyn i ett statligt register.
- Visst är det så. Men jag anser att de enda uppgifter som ska finnas i registret är förening, namn och adress på innehavaren samt vilka panter som belastar bostadsrätten – inget annat! menar Ulf Jensen. 
Och som forskare ska han ju inte heller säga annat. Hur det slutligen blir är dock helt och hållet en politisk fråga.
 

Not 1. Artikeln återgavs i  Allt om Bostadsrätt 2-1995 
Not 2.  CFD slogs ihop med Lantmäteriverket 1995
Not 3. Dåvarande SBC är numera Bostadsrätterna Sverige
Not 4. Ulf Jensen är numera professor em. vid Lunds Universitet