En bostadsrätt - en röst

När en minoritet av medlemmarna begär en särskild granskning i något ärende ska inte bostadsrättslagens undantagsregel åsidosättas.

Undantagsregeln säger som bekant att varje bostadsrätt bara har en röst, även om den har flera ägare. Denna huvudprincip gäller vid alla omröstningar i en bostadsrättsförening, vilket nu Högsta Förvaltningsdomstolen har slagit fast.

Efter flera års väntan kom till sist det slutliga utslaget i högsta instans sommaren 2021. Bostadsrättslagens röstregel går före Lagen om ekonomiska föreningar när en minoritet begär särskild granskning på en stämma. Samma regel gäller också om medlemmarna röstar för att inte bevilja styrelsen ansvarsfrihet, vilket dock är mycket ovanligt. 
På senare tid har antalet fall där en minoritet begärt granskning av verksamheten med stöd av den nya regeln ökat.  En sådan begäran behöver inte längre förankras på en stämma, så länge minimikravet på 1/10-del uppfylls. Och nu är det alltså klart att det inte heller är en minoritet av samtliga medlemmar som gäller, utan en tiondel av de röstberättigade, där varje bostadsrätt har en röst. Om flera medlemmar står som ägare till en bostadsrätt har de alltså tillsammans bara en röst.

Bolagsverket, som hade överklagat ärendet till högsta instans, har tidigare konsekvent menat att det är lagen om ekonomiska föreningar som ska vara vägledande, där det står att samtliga röstberättigade ska räknas in.
Det drabbade till exempel en minoritet i en riksbyggenförening i Falkenberg, där 31 medlemmar begärde en extra stämma för att närmare diskutera ett framröstat ombyggnadsförslag. När föreningen sa nej vände de sig till Bolagsverket, som emellertid också sa nej till deras begäran. 
Enligt föreningens medlemsförteckning hade man totalt 390 medlemmar, så bara 31 röster räcker inte menade Bolagsverket.
”Vid beräkningen ska samtliga medlemmar räknas in. Om ett par till exempel äger en bostadsrätt gemensamt ska bådas röster räknas”, sa verkets jurister.

Men nu gäller inte det synsättet längre. Bostadsrättsjuristen Ingrid Uggla, som var ombud för den bostadsrättshavare som drivit målet, har bland annat påpekat att en del fritidshusföreningar kan ha tiotals medlemmar i ett och samma bostadsrättshus, och att de med Bolagsverkets synsätt skulle få en röst var, medan den som är ensam ägare till ett annan hus i samma förening bara skulle ha en röst, vilket skulle snedvrida minoritetens möjlighet att få ett ärende granskat. Dessutom kan en bostadsrättsförening teoretiskt ha medlemmar som inte är bostadsrättshavare, till exempel i en bostadskö eller liknande, även om det är ytterst sällsynt, som styrelsen skulle kunna godkänna som medlemmar för att driva igenom ett beslut i en viss riktning. Om föreningslagens regel skulle vara den som gäller skulle det allvarligt åsidosätta minoritetsskyddet, menar Ingrid Uggla. 
Frågan om hur begreppet "röstberättigad" ska tolkas har inte prövats tidigare. Men från och med nu är det alltså principen en bostadsrätt - en röst som gäller vid alla typer av omröstningar i en bostadsrättsförening.
 

Högsta Förvaltningsdomstolen
Mål 1896-19
2021-05-19