Tre små föreningar blev en

En pil kan brytas lätt, men ett knippe är råstarkt. Ändringen märkte tre små föreningar strax söder om Stockholm när de slagit sig samman i en fusion. Lägre räntor, bättre priser på marknaden, stabila avgifter, större säkerhet i styrelsearbetet och värdestegring blev en del av vinsterna. Allt fler föreningar följer deras exempel, särskilt mindre. 

Ett kort svep västerut från Skogskyrkogårdens T-banestation i Stockholm löper Tallkrogsvägen kantad av tiotalet två våningar höga, ljusrappade trettiotalsbyggnader med stora trädgårdar. Det är en tystlåten, tigande idyll med ett stilla muttrande från huvudleden knappt hörbart genom den smala remsan av skog som skiljer lederna åt. 
Som på många andra håll i huvudstaden har husen köpts av bostadsrättsföreningar. Men de nyfödda föreningarna var och är känsliga med bara fyra eller fem medlemmar var, lätt utsatta för marknadsstormar, sura blickar och ståplats framför bankkamrerens eleganta skrivbord.
Dessutom svalt intresse från köpare av lägenheterna, trots det goda läget och nyrenoverade hus,  men med svårigheter att få ihop en fungerande styrelse.  
I Brf Stenmurklan 4 förstod medlemmen och senare ordföranden Kim Nordberg att situationen för föreningarna var ohållbar i långa loppet. Han beslöt sig för en djupdykning för att rätta till läget. 

- Flera av husen renoverades och omvandlades till bostadsrätter av samma konsultfirma runt 2010. När vi flyttade in 2018 tog jag kontakt med de andra föreningarna längs gatan, i första hand de med ungefär samma förutsättningar som i min egen, och hörde mig för om deras historia, ekonomiska situation och andra väsentliga detaljer, minns Kim Nordberg. 
Han har nött ut både asfalten på Tallkrogsvägen och sina egna sulor i jakt på målet - att få en tillräckligt stor bostadsrättsförening.  
Till sist fick han med sig två till, utan större svårigheter, även om det tog tid. 
-De som inte ville vara med berättade till exempel att de ändå inte tänkte flytta och att en höjning av värdet inte spelade någon roll, även om de skulle sälja, suckar Nordberg och intygar att det tog fem år av hans fritid och att han nu är helt slut. 
Tillvaron var annorlunda för hans familj tiden före flytten till Tallkrogen. Då bodde de i Midsommarkransen och frun väntade barn.  
-Det var lantligt tryggt som i Bullerbyn, summerar Nordberg.  
Han och de andra medlemmarna märkte fort en del av nackdelarna med sitt nyförvärv. Bankernas sura blickar och tveksamhet betydde att de inte gärna ens ville låna ut till köpet. Familjen fick gå till flera banker innan Handelsbanken till slut gav efter. Det kröp också fram att lägenheterna inte skulle gå att sälja i framtiden på grund av det låga medlemsantalet. 
Det visade sig att bankreglerna hade ändrats tiotalet år tidigare. En förening med färre än tio medlemmar var pris- och övergiven; inte bara de boende utan hela föreningen. 
Små föreningar ses som säkerhetsrisker som lätt kan kapsejsa om till exempel en enda medlem blir sjuk eller frånträder. Eventuella skulder vältras över på de kvarvarande få medlemmarna. Ett ”fientligt ” köp av en ny medlem med bisarra ideér och samarbetssvårigheter kan också ställa till allvarliga problem. 
Inför projektet valde de att använda sig av förvaltaren Borevision och dess revisor Erik Davidsson som hjälpt många föreningar genom liknande sammanslagningskarusell. 
-Han räknade fram de nya andelstalen för våra tolv medlemmar, sen bytte vi bank och flyttade alla lån. Ingen av oss visste riktigt hur allt skulle lösas. Det fanns en hel del efterarbete med till exempel lagfarterna. 

Den nya föreningen beställde också en underhållsplan, vilket man inte haft tidigare.
-Första året gick med förlust, men nu är allt på plats och vi är ute ur stormen. Man får en bra ekonomi genom en sammanslagning, konstaterar Kim Nordberg. 
Ekonomin är nu stabil och avgifterna har bara behövt justeras för att vara rätt fördelade. De höjde dock avgifterna vid sammanslagningen för att de skulle vara i fas med fusionen.  
-Den stora grejen är det mentala, säger han. 
Det handlar om nya regler, nytt sätt att leva tillsammans, gamla vanor måste kanske brytas och nya    skapas. Det handlar också om att de nya medlemmarna ska lära känna varandra.
- Vi har ingen mötesplats, konstaterar Kim Nordberg. Dessutom ligger en annan förening, som inte vill vara med, mellan oss och de två andra medlemshusen. 
-I en liten förening måste man ju kunna hitta en styrelse och nu har vi har kunnat utöka antalet ledamöter, säger han. 
Kännedom om de fördelar som den nya föreningen erhållit sprider sig på marknaden och allt fler föreningar, främst små, har fusionerat. Mellan 2010 och 2020 skedde endast 43 sammanslagningar, men 2020 till 2023 hela 56. 
-Det är märkligt att inte fler föreningar fusionerar, menar Erik Davidsson. 
Fler småföreningar föds oavbrutet. Byggarna har det lättare att sälja mindre föreningar, men de nyskapade småföreningarna förenar sig ofta när de har kommit igång.  
Hinder finns det visserligen. Äldre hus kan ha olika ekonomi och det kan vara svårt att få ihop det. 
Bördorna ska delas rättvist:
-Rättvisan är den stora frågan. Det kan vara svårt om skillnaderna är för stora, anser Erik Davidsson. 
Problem kan troligen lösas lättare, om man anlitar konsult som kan vara neutral och upprätta en lägesbild.  
Hela fusionsprocessen behöver inte ta mer än tre till fyra månader.  Först upprättas en fusionsplan av alla berörda föreningar och sänds till Bolagsverket.  Sen skickar alla föreningarna in en ansökan till Bolagsverket om att få tillstånd för en sammanslagning. 
Respektive stämma måste givetvis godkänna sammanslagningen. 
Det finns två sätt att fusionera.  Antingen kan man bilda en ny förening som sedan slukar de gamla. 
Den vanligaste metoden är emellertid absorption. Då väljer man en av föreningarna som de gamla istället går upp i. 
Detta var den metod som Murklorna använde sig av. 
-Vi rekommenderar genomgående absorptionsmodellen, säger Erik Davidsson.