Dyr radonnota i Uppsala

Det blev ingen sänkning av radongränserna i gamla eller nya fastigheter. Kostnaderna för att uppnå 100 becquerel radon per kubikmeter luft är för höga och en sänkning skulle inte rädda så många liv, enligt Boverket.  Den nuvarande gränsen ligger på 200 becquerel och värdet anges i energidekla-rationen.

För Brf Oden i Uppsala var det aldrig en fråga om man skulle åtgärda radonet eller ej. Det läckte upp genom sprickor i uppsalaslättens lerlager från berggrunden. I en lägenhet på bottenvåningen mätte man upp hela 1200 becquerel!

Efter omfattande åtgärder har nu halterna blivit mer än godtagbara. Men Oden är bara en av många föreningar som gör klokt i att ta itu med eventuell radon. Dessutom kan kommunerna tvinga fram en sanering vid alltför höga mätvärden. Radon är fortfarande ett nygammalt problem och fenomen. Det debatterades och åtgärdades mycket i slutet av 70-talet då larmrapporter om radonets farlighet fick många att reagera.

Sen dess har fokus legat på villaägare som tidigare fick stöd för sanering. Inget liknande stöd finns kvar idag.  Strålskyddsinstitutet räknar med att cirka 500.000 bostäder har för hög radonhalt. Av dem har man upptäckt ca 40. 000 och sanerat 25.000.  Lokalt, som i Uppsala och Stockholm, erbjuder miljökontoren hjälp med uppmätning och är beredda att tvinga fastighetsägarna att sanera vid behov. De kan faktiskt göra det.  Enskilda boende, både hyresgäster och bostadsrättshavare, kan göra egna mätningar och anmäla för hög radonhalt till kommunen.  Och även då blir det fastighetsägaren – föreningen – som tvingas stå för åtgärderna.

Brf Oden i Uppsala fick ett erbjudande från kommunens miljökontor att mäta upp radonet redan hösten 2003. Året därpå installerades ett par detektorer i varje lägenhet. Resultaten var oroande! - Våra hus ligger på ett tjockt lerlager här ute på uppsalaslätten. Radonet läckte upp genom sprickor i leran från berggrunden, sa Lars Lindgren i styrelsen.  I en lägenhet på bottenvåningen uppmättes hela 1200 bq. Det var rekordvärdet, men även annars låg värdena långt över gränsen.

Radonet läckte genom rensbrunnar i källaren och upp genom den spruckna betongen i halva källaren. Andra källarhalvan hade jordgolv från tiden med ved och gasspisar. Föreningen lät lägga ett lager singel på golven och gjuta nya, täta betonggolv. Dessutom tätades alla genomgångar mellan lägenheterna och källaren, all ventilation i huset sågs över och spaltventiler sattes in i alla fönster.  Med åtgärderna kom föreningen snabbt ner till 270-360 becquerel i snitt i lägenheterna. Fem eller sex lägenheter låg under gränsvärdet 200 becquerel.   En ny mellanmätning visade emellertid att det var nödvändigt att montera externa utsugsfläktar på de rör som installerats i källarens golvsingellager. De liknar perforerade dräneringsrör och drar radon från lerlagren.  Efter åtgärderna sjönk värdena kraftigt. Idag är man nere på ett snitt på 65 Bq enligt energideklarationen. Hittills har radonet kostat föreningen cirka 700.000 kr, men fläktarna skulle komma att lägga en vacker slant ovanpå den summan. (Styrelsehandboken III).

Om radon:  Radon uppstår när uran, som finns överallt i berggrunden, faller sönder till radondöttrar. Det är radioaktiva metallatomer, som fastnar i lungorna där de utstrålar alfapartiklar. Vårt DNA skadas och kan leda till lungcancer. Är man rökare ökas känsligheten och risken för cancer. Vid 600 becquerel fördubblas risken. Det kan ta 15-40 år innan man drabbas, men man räknar med cirka 500 lungcancerfall per år på grund av radon. Cirka 90 procent av fallen är rökare.  Många hus är också byggda med s.k. blåbetong som tillverkades och användes åren 1927 till slutet av 1970-talet. Då utstrålar även väggarna radioaktivitet. Gavellägenheter är speciellt utsatta eftersom de har fler ytterväggar.  En mätning är ganska enkel. Man skaffar sig mätdosor med känslig film som mäter mängden alfapartiklar. Dosorna – två per lägenhet - ska ligga kvar i minst ett par månader för att få ett tillförlitligt mätvärde. Alla lägenheter på bottenvåningen bör mätas och minst 20 procent av alla andra lägenheter och minst en lägenhet per plan. Gavellägenheter och lägenheter vid schakt och hissar ska alltid mätas. Mätningen ska ske under eldningssäsongen = första oktober till sista april.  En dosa kostar cirka 300 kr och fås från certifierat laboratorium / företag eller kommunens miljökontor. När mätningen är klar skickas dosan dit och man får en rapport om resultatet.  Åtgärderna beror på mängden radon, husets konstruktion mm. Man börjar med de enklaste åtgärderna, gör vid behov mellanmätning - som Brf Oden - och går vidare om så krävs.  Om det finns blåbetong i innerväggar kan väggarna eventuellt ersättas. Annars försöker man minska radonet med ventilation.  Uppvärmningskostnaderna ökar med ökad ventilation, men man kan minska dem med värmeväxlare eller frånluftsvärmepump. Mer omfattande åtgärder omfattar t.ex. rör med utsug under källargolv eller en radonbrunn utanför huset om det ligger på grus eller grovsand, t ex en rullstensås. Metoden är mycket effektiv.  Mer detaljerade upplysningar och information, inte minst om åtgärder, har kommunernas miljökontor, statens strålskyddsinstitut (www.ssi.se) och Boverket (www.boverket.se). En statlig utredning om radon finns att läsa på www.regeringen.se.