El från solen

- så fixar man egna paneler

Solen är en fantastisk energikälla, vår närmaste stjärna och källa till allt liv. Solen avger 15.000 gånger mer än jordens totala energiförbrukning. Potentialen är således enorm, frågan är bara hur man kan ta tillvara på den. Och intresset är fortfarande starkt, vilket redovisades på ett webb-seminarium arrangerat av Energirådgivningen.

Seminariet behandlade främst elpaneler, som blir allt mer populära, inte minst bland bostadsrättsföreningar. Sedan de första anläggningarna började monteras vid millennieskiftet har antalet fördubblats fram till idag.  Trots det utgör solelen fortfarande en mycket liten andel av den totala förbrukningen och produktionen. I Sverige får vi 40 procent av vår el från kärnkraft, lika mycket från vattenkraft och mindre andelar från bioenergi och avfallsanläggningar. Solelen kommer långt ner på listan och utgör endast 0,2 procent av totalen.

Beträffande tekniken ska man först skilja på solfångare, som ger värme, och solceller som genererar el.  Ett vanligt normaltak kan ge fem gånger mer än husets totala användning på ett år vid maximal effekt, något som dock sällan låter sig göras.
Anledningen är förstås klimatet och årstidernas växlingar. Solinstrålningen en vanlig svensk sommar är faktiskt lika bra som vid Medelhavet, medan månaderna november till februari ger mycket lite eller rent av noll.
Det kan vara svårt att se skillnaden på solfångare och solceller. Storleken på en anläggning beror på vad man vill ha den till. 
När det gäller just elektricitet är den en extrem färskvara som måste användas i samma ögonblick den produceras.
Verkningsgraden i en solcellsanläggning är omkring 20 procent mitt på dagen en fin sommardag i juni, som är den ”bästa” månaden. Siffran ligger på 16-17 procent i maj och juli och något lägre under mars till oktober.  Att toppen alltid kommer mitt på dagen innebär förstås att många bostadsfastigheter och hushåll inte kan ta tillvara på elen på bästa sätt, eftersom störst förbrukning sker morgon och kväll när de boende är hemma. Det är skälet till att dagens anläggningar oftast kopplas in på det lokala elnätet så att det överskott man själv inte förbrukar kan säljas och därmed inte gå helt till spillo.

System

Alla solcellsmoduler genererar likström, varför det måste finnas en konverterare, en så kallad växelriktare, till anläggningen.  Den placeras intill elcentralen och omvandlar likströmmen till växelström. 
För att ett överskott ska kunna föras vidare måste även gamla, enkelriktade elmätare bytas ut mot  dubbelriktade, med räkneverk som visar både ingående och utgående el.  Annars blir det till att betala dubbelt till ingen nytta.  Nya räkneverk installeras utan kostnad och anslutningen till elnätet kostar heller inget,  såvida det inte måste förstärkas på något vis.

Dessutom är en elbrytare i regel ett önskemål från räddningstjänsten. Det innebär inte att systemet utgår någon brandfara i sig, utan är en säkerhetsfråga vid släckning. Brytaren placeras på lämplig plats uppe vid solcellerna.

Hur vet man då att ett tak är lämpligt? De flesta tak kan gå, men söderläge och även öst-väst är bra, som ger god effekt även morgon respektive kväll. På husets fasader minskar insläppet, men det finns exempel på föreningar som installerat solceller på t.ex. en hel söderfasad med gott resultat.

Vid takmontering ska det nuvarande takets skick tas med i beräkningen. Om det måste bytas tidigare än panelernas livslängd är det hela ingen god affär.  Den beräknade livslängden för solceller är minst 30 år, men det finns exempel på föreningar med anläggningar som är äldre än så, och som dessutom ger mer el idag än när de var nya.

En annan viktig detalj är befintlig skuggning. Det ska helst inte finnas några lyktstolpar, träd, rör, takkupor, skorsten o.s.v. som skymmer panelerna, eftersom effekten man förlorar är större än den skuggade ytan. Avluftningsrör kan med fördel flyttas och dras om innan panelerna monteras. Det finns även tekniska optimerare som kopplar bort skuggade delar, men det bästa är att helt undvika skuggning.

Exempel

Vad får man då ut av en anläggning? Beräknat på en normalvilla ger solelen cirka 6.000 kWh el- eller 21.000 kWh värme per år. Värmeproduktionen är alltså mer effektiv, men frågan är hur mycket värme som behövs de bästa månaderna.  El behövs däremot alltid. 
Därför bör en noggrann kontroll av behov, önskemål och dimension göras, med platsbesök av leverantören. Det ska stå med i offerten. Beräkningen ska göras efter de paneler som ingår och som man valt ut och inte efter andra, något som det faktiskt finns dåliga exempel på. Beräknad produktion, användning och försäljning ska också finnas med i offerten.

Övrigt

Bygglov krävs i regel inte.  Det kan råda olika krav på olika platser, så bäst är att fråga kommunen först.  De flesta system kopplas idag till elnätet. Nätägaren måste föranmälas, och denne får inte säga nej utom i särskilda fall, t.ex. om anläggningen är osäker eller kan äventyra nätet på något sätt.  Det finns också vissa områden där nya anslutningar inte accepteras, för att nätet helt enkelt inte kan ta emot fler. Kolla villkoren hos den lokala nätägaren så ni inte installerar fel anläggning som inte godkänns. Ett besked om inkoppling kan ta 1-2 månader.

Teknik

Det finns tre typer av solceller på marknaden. 1.  Polykristallina med 15-17 procent verkningsgrad som har en blåtonad yta.  2. Monokristallina, 15-22 procent, som är vanligast och har en svartare färg.  De är dyrare men producerar samtidigt mer el. 
Den tredje varianten är tunnfilmscolceller, som lämpar sig bäst vid speciella designlösningar. De är ännu något dyrare, har en verkningsgrad på 10-16 procent, men också fördelen att de är böjliga och kan fästas på rundade detaljer, placeras som markiser över fönster med mera.
Panelerna monteras antingen ovanpå nuvarande tak eller istället för, där det nuvarande taket plockas bort och ersätts med tak som innehåller solcellerna, t.ex. i form av kupade glaspannor med celler under, lerpannor med infällda celler eller hela glaspaneler.   För att undvika snöras vintertid kan skyddsräcken vara nödvändiga.

Ekonomi

Är då en installation lönsam?  Enligt föreläsarna från Energimyndigheten är svaret ja. Med dagens villkor är återbetalningstiden 10-18 år. Det bästa är om man kan använda elen för eget bruk, eftersom energiskatt, moms och mätavgift gör att man vid en försäljning bara får tillbaka cirka 1 krona per kWh i dagens läge, när man samtidigt själv betalar cirka 1,50 per kWh.
I en förening kan kostnaden hållas nere genom att man bara har ett ingående abonnemang, om elen även ska användas av hushållen, mot att man då måste ha individuella mätare i lägenheterna och själv fördela kostnaden för förbrukningen på respektive boende.  Att lagra energin är inget att tänka på med nuvarande teknik, eftersom batterilagring visat sig vara mycket dyrt. 
Prismässigt bör ett system kosta maximalt 20.000 kronor per installerad kWh, eller cirka 6 m2 paneler. Med i kalkylen ska även ett byte av växelriktare vart 15:e år tas med. Det statliga installationsstödet är nu på väg att avvecklas och ser ut att blir kvar endast som ROT-avdrag för enskilda villa- och radhusägare.

Goda råd

Installatören, som alltid ska vara en behörig elektriker, skickar färdiganmälan till nätägaren. Innan dess kan man med fördel ta in en besiktningsman som i sin tur helst ska vara oberoende. Sen är den nya anläggningen  klart att dra igång. Man kan följa effekt och daglig produktion i mobilen eller i datorn via en app, eller på en ljustavla om man vill ha en sådan.

Samtidigt varnar branschorganisationen Installatörsföretagen för felaktiga installationer, som visat sig bli allt vanligare, efter en granskning av forskningsinstitutet RISE. Flera anläggningar har fått monteras ner efter att ha stört mobiltelefoni och andra viktiga radiosystem. Felaktiga installationer kan skapa både strömgenomgång och medföra brandfara.

Att sätta upp solceller på ett tak kan tyckas vara ett enkelt arbete som inte kräver några särskilda kunskaper. Så är det inte. Det är inget som privatpersoner eller lycksökare ska hålla på med. Anlita alltid ett elinstallationsföretag och se alltid till att få skriva under föranmälan i ett så tidigt skede som möjligt. Alla elinstallationsföretag som utför arbeten på den öppna marknaden finns registrerade hos Elsäkerhetsverket, säger Fredrik Byström Sjödin, expert på elsäkerhet och installationsteknik på Installatörsföretagen.
En lämplig leverantör kan man hitta genom att fråga hos branschföreningen Svensk Solenergi.