Först i landet med 
           gemensam el

Allt fler bostadsrättsföreningar skaffar gemensam el. Främsta skälet är förstås att man bara behöver betala för ett abonnemang, men också att det blir ett krav om man vill komplettera med solceller. 
Redan 1999 skrev vi om Brf Gulsippan i skånska Bromölla, som bytte till ett enda el-abonnemang för alla sina medlemmar som första bostadsrättsförening i landet. Mannen bakom det hela var föreningens fastighetsansvarige, Gunnar Andersson, som via sitt tidigare yrke var intresserad av elteknik.  Han tyckte det borde gå att göra något åt elpriserna i den lilla föreningen med 28 lägenheter. 
Kommunen hade strax innan bolagiserat det lokala elverket som en anpassning till den nya marknadssituationen. 
-    Det har varit så mycket snack om det där. Men diskussionen om dyra elmätare är ganska löjlig. Det behövs helt enkelt inga timmätare, sa Gunnar Andersson, som redan fått stor uppmärksamhet i både radio och tidningar för sin lösning, till AoB.
Han gick före alla politiska beslut och började förhandla om elleveranserna direkt.
 - Jag började med att titta på våra kostnader från nätägaren, alltså elverket. Varför skulle alla medlemmar betala över tusen kronor per år i fast avgift när vi kunde ta allt från en ingångspunkt till föreningen.
Han kontaktade elbolaget med en förfrågan. Visst skulle det gå bra, blev svaret, fast bara om man fick betalt för de gamla mätarna.
-    Men det sa jag blankt nej till. Varför skulle de ha ersättning för något som var avskrivet och betalt för länge sen? Mätarna sattes ju in redan när huset byggdes 1965! 
Föreningen fick ta över de gamla hushållsmätarna gratis och monterade in en ny gemensam mätare för alla hushåll för några tusenlappar. Samtidigt kunde dock säkringen sänkas från 100 till 80 Ampere, vilket förbättrade kalkylen en del.

Därefter betalade föreningen för ett enda abonnemang och började debitera lägenheterna efter en beräknad förbrukning baserad på den föregående 12-månadersperioden. Kostnaden specificerades separat på följande avgiftsavi.
-    Och vi slipper alla krångliga elräkningar som knappast ingen kan tyda, menade Gunnar.
Dessutom, påpekade han, slipper elverket skicka ut en massa elräkningar till alla. Nu blir det bara en till föreningen.
Så långt nätdelen. Sedan var det dags att ta itu med själva elen.
-    Vi betalade 55 öre per kilowattimme tidigare inklusive skatt och moms. Leverantören var först ovillig att diskutera priset, men när jag sa att vi då skulle byta ut dem gick de med på en förhandling.
-    Det slutade med att föreningen fick ner priset till 40,3 öre per kWh. Ett hushåll med en förbrukning på ca 3000 kWh per år sparade ytterligare omkring en tusenlapp jämfört med tidigare.
-    Och så här kan alla göra Det är inget märkvärdigt. Men visst varierar vinsten beroende på den fasta kostnad man redan har. Det varierar mycket på olika håll i landet, förklarade Gunnar och bekräftade vad alla blivit smärtsamt medvetna om idag.
-    Bostadsrättsföreningar ligger dock ett steg före andra fastighetsägare, menade Gunnar Andersson, eftersom de har större möjlighet att läsa av de gamla elmätarna själva.
-    För vill man spara pengar måste man trots allt göra lite själv också sedan man förhandlat färdigt om elpriset.
-    Och skriv inte på för långa avtal. Ett år i taget tycker jag är lämpligt. Elpriserna kommer att variera starkt på spotmarknaden framöver, så man vinner på att teckna korta avtal, slutade den numera bortgångne elgiganten Gunnar i Bromölla. 
Den lilla föreningen, med bara 28 lägenheter, tycker att hans lösning fungerar mycket bra.
- Vi läser av siffrorna en gång om året och skickar in till vår förvaltare som fördelar dem på varje lägenhet. Det är inte särskilt betungande här hos oss. Men i en stor förening kan det förstås bli annorlunda, säger Marie Wåhlin i Brf Gulsippans styrelse.