Energiförbrukningen kan halveras i flerfamiljshus

Energiförbrukningen i flerfamiljshus går att minska med cirka hälften oberoende av husets ålder, säger professorn och energiexperten Christer Harrysson.  Åtgärderna behöver inte vara särskilt dyra eller komplicerade.
Harrysson har länge gjort sig känd som ”gossen Ruda” i den svenska bostads- och byggdebatten.  Han vägrar följa trender, tekniskt mode och invanda föreställningar utan att ifrågasätta och vid behov kritisera. Han har gisslat byggnadsindustrins konservatism, vilseledande reklam, dåliga och obeprövade lösningar som fastighetsägarna får betala dyrt för och dess ofta manifesterade motvilja att använda sig av enkla, beprövade och effektiva lösningar.

Men det är svårt att slå Harrysson på fingrarna eftersom han kan luta sig mot solida fakta baserade på vetenskapliga grunder och mångåriga praktiska erfarenheter.  Dessutom har han jobbat i decennier hos bland andra de stora husproducenterna Modulenthus och Västkuststugan som tekniskt ansvarig. 
Han disputerade på Chalmers Tekniska Högskola 1988 och blev senare professor i byggteknik vid Arkitekthögskolen i Oslo 1992 och vid Örebro Universitet 2004. Sedan 1981 driver han det egna konsultföretaget Bygg- och Energiteknik i Falkenberg.
Bara det enkla faktum att drygt hälften av alla befintliga bostäder med ca 2,7 miljoner lägenheter - ligger i flerbostadshus, indikerar att åtgärder för energibesparing är viktiga.  Bostäderna i gemen svarar för 47 procent av all energiförbrukning i landet. 
Christer Harrysson har fått fram att energiförbrukningen per m2 lägenhetsyta i flerfamiljshus är avsevärt högre än i gruppbyggda småhus.
- Slöseriet är stort.  Jag gjorde en undersökning av 395 lägenheter åren 1995-97 på uppdrag av bland annat Boverket, och det visade sig att energiförbrukningen per m2 lägenhetsyta var cirka 50 % högre än i småhus. 
- Dessutom var produktionskostnaderna cirka 30 procent högre, vilket bekräftats av senare undersökningar, även om det finns positiva undantag.
Lägenheterna drog cirka 220 kWh per kvadratmeter per år, inklusive energi och el för gemensamma anläggningar.  Siffran har därefter sjunkit till 190 kWh beroende främst på bättre värme- och vattenhushållning.
Senare har det byggts nya flerfamiljshus som använder ungefär den mängden energi. Hus med fjärrvärme uppförda efter början av 1980-talet använder en femtedel mindre energi för byggnadsuppvärmning och varmvatten.
Men statistiken visar också att energianvändning i allmänhet i nya flerbostadshus inte har minskat sedan mitten av 1980-talet.  Orsakerna är bland annat stora glasytor, komplicerade värme- och ventilationssystem, golvvärme och avsaknad av värmeåtervinning i många hus med fjärrvärme. Det går att komma ner till 100 kWh/m2 med olika åtgärder, men det kräver samarbete mellan t.ex. en bostadsrättsförening/förvaltare och de boende.  
Förbättringen kan dock bli billigare och gå lättare än man tror. Hur medlemmarna använder varmvatten, el och värme påverkar mycket, liksom hur bra förvaltningen är.  När man beräknar energiförbrukningen för hus och jämför dem med varandra måste man vara varsam med definitionen av den yta man talar om.  Handlar det om lägenhetsyta eller bruksyta, dvs inklusive lokaler, tvättstuga, hallar, trappor mm? 
Rätt teknisk lösning dvs val av isolering, tätning och injustering av värme- och ventilationssystem kan bara det innebära besparingar på 30 procent.
- Men om man ska tilläggsisolera brukar åtgärden bara löna sig på vinden eller taket, men inte på vägg om man inte samtidigt måste riva ner ytskiktet, säger Christer Harrysson.

Samma sak gäller för fönster.
- Det lönar sig sällan att byta fönster. Inbesparingen är för liten jämfört med kostnaden, understryker Christer Harrysson.
Valet av ventilationssystem har förstås också betydelse för energianvändningen. Ett par nya bostadsområden, som Christer Harrysson studerat, med enbart frånluftsventilation, förbrukade mindre än ett par ännu nyare med FTX-ventilation och värmeåtervinning. Allmännyttans samarbetsorganisation SABO gjorde nyligen en undersökning som visade att FTX-system inte är ett dugg bättre på att spara energi jämfört med frånluftssystem. 
Det verkar som om den vinst som FTX ger i återvinning av energi går förlorad på grund av att systemet kräver mycket el samt värmeförluster från kanaler som ligger i väggar och t ex ouppvärmda vindsutrymmen.  Dessutom kräver installation, underhåll och drift av systemen stor kompetens och driften kostar rätt mycket.
-    En annan nackdel är att de alstrar besvärande lågfrekvent buller som brukar ligga kring 40-45 decibel, säger Harrysson.

FTX kräver förhållandevis komplicerade och långa rörsystem, men ett viktigt skäl, som ytterligare talar för så enkla rördragningar som möjligt, är riskerna för problem med hälsan, både för de boende och för den personal som förr eller senare tvingas rengöra rörsystem och filter.  System med många böjar, fogar och kopplingar är svåra att rengöra.  Damm och andra föroreningar, inklusive mögel, samlas i rörsystemen.  Om rör och filter inte rengörs respektive byts ut, slarv är mycket vanligt, kommer med all sannolikhet allergi- och sjukdomsframkallande partiklar in i lägenheterna.
Christer Harrysson förordar ett frånluftsventilationssystem, där uteluften tas in via uteluftsdon  (väggventiler) placerade över fönster eller bakom radiator, samt värmeåtervinning med frånluftsvärmepump för  värme och varmvatten.  Den återvunna värmen från frånluftspumpen kan skickas till varmvattenpannan och / eller vattenradiatorer. Om man har ett gammalt FTX-system, kan man stänga av tilluften och försegla tilluftsventilerna med gott samvete och ersätta med frånluftsventilation samt frånluftsvärmepump för uppvärmning och varmvatten. Självdragsventilation finns ofta bibehållen i äldre hus. Eventuellt förstärks självdraget med ett antal småfläktar i våtutrymmen som badrum och kök. 
Självdraget fungerar så länge det finns en temperaturskillnad mellan ute- och inneluft. Annars står luften stilla, som så är ofta fallet sommartid.
- Då tycker jag att man med fördel kan övergå till mekanisk frånluftsventilation, varvid uteluften kan tas in via väggventiler över eller under fönster i torra utrymmen som sovrum och vardagsrum. Spaltventiler bör undvikas på grund av stora luftmotstånd, säger Christer Harrysson.

Den allra minsta energiförbrukningen får man i hus som har bergvärmepump, 65-98 kWh per m2/år, medan frånluftsvärmepumpar ligger mellan 77 och 131 kWh.  Allra sist ligger FTX -ventilerade hus – 134-202 kWh.
Isolering, tätning, rätt ventilation, återvinning och injustering av system kan spara bortåt 5000 kWh per lägenhet och år.  Detta kombineras med individuell styrning av värmen i varje lägenhet, individuell el-, vatten- och värmedebitering respektive mätning, återvinning av värme ur t ex avloppsvattnet och tvättstugans frånluft samt komplettering med solvärmeanläggning för varmvattnet. 
Då bör det vara lätt att komma ned till Boverkets byggregler på en högsta tillåten energianvändning för byggnadsuppvärmning, varmvatten och fastighetsel på 110 kWh söder om Dalälven och 130 kWh norr om Dalälven per m² och år, menar han. Bättre brukarvanor kan betyda en skillnad på 10.000 kWh per lägenhet och år.
Vill man komma ännu lägre i hela husets energianvändning ska man antingen undvika energislösande golvvärme, eller lägga golvvärmeledningarna omedelbart under golvytan på värmefördelningsplåtar. Annars blir systemen för trögrörliga och värmen upplevs som otillräcklig och skruvas upp.  Dessutom är golvvärme dyr att installera och kan dra ända upp till 30 procent mer energi än moderna radiatorer. Ett par rejäla och varma och bekväma skinntofflor är bekvämare och oändligt mycket billigare.

Styrelsehandboken X