Så fick de bukt med den dyra fjärrvärmen

Det går att hugga av navelsträngen till dyr fjärrvärme.  Vapnen heter bergvärme, frånluftsvärmepumpar och solceller. 
Brf Ekern i Stockholm kapade sin inkoppling och som i ett trollslag sjönk värme- och elfakturan från som högst 1,5 miljoner kr per år till 350-400 000 kr. 
Det kan tyckas egendomligt att göra ingrepp i ett i sig hyggligt fungerande värmesystem. Rören ligger ju redan i marken och levererar både värme och varmvatten. 
Den tekniska utvecklingen och åldrande fjärrvärmesystem har emellertid sprungit om leverantörerna, även prismässigt.
- Fjärrvärmen står inför miljardinvesteringar, systemet är från 60-70-talen och är föråldrat, vilket kräver stora investeringar. Fjärrvärmen går därför näppeligen ner i pris, och till exempel Fortum i Stockholm får inte längre anpassa priserna för varje kund, understryker Göran Beronius, en av grundarna av företaget Sens som specialiserat sig på bergvärme och energisystem. 

Det var denna situation som Brf Ekern reagerade på. Föreningen ligger ombonat inbäddad i grönt strax bakom Musikhögskolan nära Gärdet i Stockholm, som en del av ett stort bostadskomplex i två stora ringar med en park och en spelande fontän i mitten. Ekrarna i området är kortare bostadshus mellan ringarna. 
Brf Ekern har 82 lägenheter i fem hus och byggdes med de andra husen kring 1992, ritade av arkitekten Alexander Wolodarski efter franska förebilder. 
Fjärrvärme ingick i tidens anda som ett naturligt koncept. Just den här föreningen föddes 2002 och fick smaka på Fortums fortsatta kraftiga höjningar av fjärrvärmepriserna. 
Kostnaderna fick ordföranden Jan Mårdh att reagera. 
Han satt med i Fortums kundråd, hörde där talas om bergvärme och lyckades övertala styrelsen och medlemmarna att satsa på den lösningen, tillsammans med återvunnen frånluft och så småningom även solceller. 
- Vi hade ett par viktiga synpunkter på systemet. Fjärrvärmen är ju ett monopol och vi var hjälplösa inom det. 
- Det andra var att vi inte ville vara med om att något hände våra lokala värmeleverantörer Värtaverket och Hammarbyverket. Vi ville bli självförsörjande, minns Jan Mårdh.
Det började med frånluftsvärmepumpar. Ironiskt nog fanns de redan installerade i husen, men utan att ha tagits i bruk. 
Men det blev det ändring på. Jobbet gjordes av Enex som sen även installerade både bergvärmen och solcellerna. 
- Bara frånluftspumparna fick värmeförbrukningen att sjunka till cirka 800.000 kr per år, säger Jan Mårdh. 
Bergvärmen tillfördes sedan till ett pris av 8 miljoner kronor. 
De flera hundra meter djupa borrhålen levererar all värme och allt varmvatten som föreningen behöver med hjälp av frånluftspumparna. 
Men kronan på verket, den faktor som verkligen gör föreningen energisjälvständig, är de nya solcellerna. 
- Vi har låtit lägga 192 m² solceller på alla tre taken och säljer all el som de producerar och köper sen tillbaka den så billigt som möjligt, berättar Jan Mårdh.
Arrangemanget garanterar en jämn energitillförsel. 
Kostnaden för elen ligger omkring 350.000 - 400.000 kr per år, men då ingår all fastighetsel, även till alla lägenheter, liksom drivkraften för bergvärmens och frånluftens värmepumpar. 
Värmen i sig kostar ju ingenting egentligen. Naturen pyntar den fakturan. 
Återbetalningstiden för hela systemet beräknar Jan Mårdh till cirka 7 år. 
Föreningens ekonomi blev också bättre, även om den redan stod på fast mark.
-  Vi sänkte avgifterna med fem procent för ett par år sedan. Och nu har vi betat av föreningens sista lån helt. Och vi betalade bergvärmen kontant, summerar Jan Mårdh. 
Dessutom har föreningen fyra hyresgäster kvar. Dessa lägenheter är förstås en dold kapitalreserv.  En av dem gick för sex miljoner nyligen. 
- Vår förening är omtyckt och lägenheterna betingar höga priser. Omkring 90.000 kr kvadratmetern är ett riktvärde, förklarar Jan Mårdh. 
Nu återstår bara att sätta upp den stora dataskylten på en husvägg för att visa solcellernas elproduktion timme för timme.

Styrelsehandboken XVI