Åtgärda OVK?  Viktigt välja rätt teknik 

Val av ventilationsteknik är som att gå på ett minfält.  Ett feltramp kan leda till dålig luft, sjukdomsrisker, fallerad uppvärmning och miljonförluster för föreningen. Brf Fältöversten i Stockholm råkade trampa fel och förlorade 40 miljoner på ett numera skrotat storprojekt. 
Allt för att man lyssnade på svadan från en försäljare av FTX -system, en mycket kontroversiell lösning i bostadshus. 
Om inte styrelsen själv är tekniskt kompetent, är en oberoende, kunnig konsult oundgänglig.

För bortåt sju år sedan ville föreningen åtgärda ventilationen för att uppfylla OVK-kraven i fastigheten som byggdes på 70-talet.  Besiktningsmannen nagelfor tre av föreningens 28 portar - med totalt 570 lägenheter - och dömde ut allt.  Samtidigt passade han på att sälja in en FTX-lösning som skulle ge föreningen ett par miljoner i årliga besparingar (cirka 20 procent av fjärrvärmekostnaderna med mera). 

Det var som att vifta med en prinsesstårta på en födelsedag och styrelsen nappade på vad som verkade vara ett smarrigt erbjudande. 
I likhet med många andra hade (och har) Fältöversten vattenburen värme med friskluft från ventiler under fönstren bakom radiatorerna.
Försäljaren från Energiförädling AB erbjöd ett system som skulle ta tillvara frånluftens värme med värmeväxlare på taken, pumpa ner varmluft genom de övergivna sopnedkastkanalerna med utloppsventiler från dem på varje etage och sen in i lägenheterna genom ett hål ovanför varje lägenhets ytterdörr. 
Denna lösning säljs i dessa dagar som konserverad gröt till föreningar med oanvänt sopnedkast som flera företags tulipanaros för att lösa ventilationsproblem och spara energi. Fältöversten lovades energibesparingar på uppemot 80 procent!
FTX (från- och tilluftsventilation med värmeväxling) monteras in allt mer av byggbolagen, särskilt i industri- och ekonomibyggnader, för att uppfylla Boverkets byggkrav så billigt som möjligt. 
Antingen monteras en så kallad plattväxlare utan rörliga delar, där den utgående luften avger sin värme till inkommande luft via kanalväggarna i apparaten.
Eller också kan man välja en roterande växlare där rotorn skopar upp en del av den utgående luften och värmen och för över den till inkommande uteluft, men det för med sig risk för att lukter, fuktighet, bakterier och ohyra med mera följer med.  
Alternativet till FTX är att låta värmen i den utgående luften tas tillvara av en värmepump (FX-lösning). 
Den i sin tur kan skicka värmen till exempelvis radiatorerna i huset.

Det nya systemet i Fältöversten visade sig dock inte hålla löftena i de portar där det installerats.  Trots en växande opposition vägrade den dåvarande styrelsen att ge sig och monteringen fortsatte.  Motståndet leddes av arbetsgruppen ”Medlemsinitiativet”, som fick igenom ett stämmobeslut om avslut för FTX-projektet. 
Den dåvarande styrelsen döpte då snabbt om det hela till ”löpande underhåll”, vilket ju inte kräver stämmans godkännande. 
Det flera år långa kriget, i vilket Stockholms stad var en tredje part för t.ex. beviljande av bygglov, slutade med att arbetsgruppen segrade, fick styrelsen avsatt, hejdade utbyggnaden av FTX, lät plugga igen alla ventilationshål till lägenheterna och tillsatte en ny utredning. 
Föreningen hann dock förlora cirka 40 miljoner kronor fram till dess.  
-Vi ska ta ställning till tre utredningsförslag nu i vår, säger styrelseledamoten Bertil Adler, en av eldsjälarna bakom arbetsgruppen och tidigare ordförande. 
De tre förslagen handlar om att antingen använda sig av ett frånluftssystem med värmeåtervinning med värmepump, förbättra FTX:en eller återgå till det ursprungliga systemet.
I lösningen ska ingå att föreningen uppfyller OVK-reglerna. En extrastämma får välja ett alternativ.

Systemet med FTX har uppenbart skapat stor förstämning, besvikelse och ilska efter alla strider. 
En av de viktigaste punkterna är dess usla förmåga att ta tillvara restvärmen i den utgående frånluften.  
-En konsult trodde att det kanske kunde röra sig om cirka 30 procent, noterar Bertil Adler. 
Den välkände energi- och husbyggnadsexperten professor Christer Harrysson, med gedigen erfarenhet av att optimera energianvändning i bostäder, är skeptisk till och med till den låga siffran. 
Han driver ett företag för rådgivning och konsultuppdrag i husbyggnads och energifrågor  i Falkenberg och har gjort sig känd som husdoktorn i böckerna.
-30 procent är för optimistiskt, säger Harrysson.
Flera stora undersökningar visar att FTX endast uppnår kring 20 procent värmeupptagning. 
Resultaten redovisades i de allmännyttiga företagens organisation SABO:s analys av 4260 lägenheter byggda åren 1990-2002.
Energivinsten var 12 kWh per kvadratmeter, vilket är mycket lågt. 
Siffran är nästan identisk med resultatet från en stor studie av 25 procent av alla flerbostadshus i landet. Den utfördes av högskolan i Halmstad och gav som resultatet 11 kWh, vilket motsvarar 21 procents effektivitet. 
- Resultaten har inte blivit bättre, konstaterar Harrysson. 
Dessutom har FTX visat sig dyr i drift. I SABO:s studie ökade förbrukningen av fastighetsel med 19 kWh vilket innebär att systemets besparing av energi äts upp av driftselen. 
Därtill kommer stora kostnader för att byta alla filter i det ofta komplicerade rörsystemet liksom att systemet kräver regelbunden rengöring av rören för att minska riskerna för dålig luft och infektioner och sjukdomar som astma och allergier.
Via värmeväxlarna smyger sig damm, insekter, mögel och löv in. I en studie visade sig cirka 20 procent av luftvärmda hus ha ”sjukhussymptom” - många boende upplevde andnöd, snuva, huvudvärk, trötthet och sömnsvårigheter. 
Harrysson hoppar till när han hör att uppvärmningsluften går via visserligen åtgärdade sopnedkast: 
- De går aldrig att få rena! En erfaren byggare skräder inte heller han på orden. -Det är som att koppla toalettvattnet till kökskranen.

Harrysson har ändå predikat att energianvändningen i flerbostadshus kan minskas med hälften. 
Metoderna är enkla och beprövade och är effektiva i både nya och äldre hus.  Det finns dessutom redan avancerad utrustning på marknaden som följer Harryssons rekommendationer att behålla radioatoruppvärmning, ta in friskluften bakom dem, och ta tillvara värmen i frånluften med värmepump. 
Ett exempel är ventilationstillverkaren IV-produkter, en av de största tillverkarna som valt att använda sig av värmepump i sitt nya frånluftsaggregat för flerfamiljshus, Ecoheater. 
Siffrorna visar att det är mycket vanligt att flerbostadsområden har en genomsnittlig energiförbrukning för värme, varmvatten, fastighetsel och hushållsel om cirka 200 kWh per år och kvadratmeter - alldeles i onödan. 
Harrysson pekar också på andra faktorer som driver på energianvändningen - golvvärme, stora glasytor, hus med fjärrvärme men utan värmeåtervinning och sist men inte minst komplicerade ventilationslösningar med FTX.
Det faktum att det går att spara radikalt visar till exempel kvarteret Jöns Ols i Lund som gått in för modellen med värmepump, minimal rördragning och relativt enkel teknik varvid energianvändningen halverats. Utöver frånluftsventilation, vattenradiatorer och värmepump används fjärrvärme som tillsatskälla, liksom att värmen mäts i varje rum. 
Jöns Ols använder sig också av solfångare som kompletterar fjärrvärmen för uppvärmning av varmvattnet.  
Traditionell teknik försvarar väl sin plats i åtgärdsblandningen.