Den gäckande handdukstorken

       .....föreningen har ingen absolut rätt till tillträde

En bostadsrättsförening på Lidingö, byggd 1960 med 62 medlemslägenheter, effektiviserade sitt fjärrvärmesystem i början av 1980-talet så att det fick hög ingående temperatur och låg returvärme. 2007 installerades vattenburna handdukstorkar i 14 lägenheter men, enligt föreningen, utan deras godkännande.
Värmeleverantören meddelade långt senare att temperaturen på returvattnet blivit för hög och att orsaken var det starka flödet på handdukstorkarna som ledde till obalans i systemet.  Föreningen fick flera straffavgifter för felet och uppmanade därför de boende att snarast montera bort sin handdukstork.
 

Och alla hörsammade begäran - utom en kvinnlig medlem. Ärendet togs upp på en extrastämma som beslutade att inga anordningar fick anslutas på värmesystemet.  På grund av kvinnans fortsatta motstånd förde föreningen frågan vidare till både Hyresnämnden och Kronofogden, men utan resultat.  Ingen av instanserna ansåg sig ha befogenhet att ta upp ärendet.  
Då stämde föreningen istället sin medlem. I tingsrätten påpekade kvinnan att hon fått muntligt tillstånd från dåvarande ordföranden att installera torken 2007. Han hade dessutom rekommenderat den VVS-firma som utförde jobbet.  Värmesystemet fick stängas av i fastigheten vid varje installation och att så många som 14 medlemmar satt in en handdukstork visade att föreningen känt till och godkänt det hela,  menade hon.
Inte förrän vid ansökan om handräckning 2021 hos Kronofogden påtalade föreningen att installationen skett utan tillstånd och bröt mot stadgarna. Dessutom hade hon - på uppmaning av föreningen - installerat en särskild justeringsventil på torken som senare ställdes in av föreningens utsände kontaktperson som därefter meddelade att ”inga ytterligare åtgärder behövdes”.
En förening kan inte sätta sig över lagen och fatta stämmobeslut på vad som är tillåtet eller inte i fråga om hur en medlem använder sin lägenhet, menade hon via sitt juridiska ombud.

Och både tingsrätt och hovrätt gav henne rätt.  Efter överklagan till hovrätten hade föreningen lagt till att man hade rätt till tillträde till hennes lägenhet för åtgärdande enligt lagen.
Hovrätten påpekade i sitt utslag att så kallad äganderättslig preskription gällde och att den löpte ut 2017, dvs tio år efter installationen. Föreningen hade därmed inte längre rätt att kräva att torken skulle monteras bort.  Att installationen kräver föreningens godkännande är klart, eftersom den utförs på värmesystemet som föreningen svarar för. Men föreningen hade inte kunnat påvisa någon felaktighet, bland annat för att nästan en femtedel av de boende faktiskt installerat en.   
Beträffande rätten till tillträde menade hovrätten att föreningen enligt lagen har rätt att få komma in i en lägenhet när det behövs för att utföra arbete som föreningen svarar för eller har rätt att utföra om bostadsrättshavaren försummar sitt eget ansvar så att det finns risk för skador på föreningens eller annans egendom.  Eftersom föreningen inte heller kunde visa det fanns ingen rätt till tillträde till hennes lägenhet.  Att en stämma beslutat att handdukstorkar inte längre skulle tillåtas spelade heller ingen roll. Ett sådant beslut ger inte föreningen någon utökad rätt till tillträde till enskilda lägenheter, löd domen. Kvinnan fick därmed behålla sin handdukstork.

Svea Hovrätt
Mål T 7232-23