Fallet med kabel-TV-avgiften

Brf Grane i Uppsala fattade beslut om att installera kabel-TV i slutet av 1980-talet.

Anläggningen skulle kosta över 4.000 kronor för de största lägenheterna, men bara cirka 800 kronor för de minsta.

En medlem överklagade beslutet genom att anföra likhetsprincipen. Han ansåg att kabel-TV var en nyttighet som var lika stor för alla oavsett storlek på lägenhet. Men mannen förlorade ända uppe i Högsta Domstolen.

Föreningen hade gjort rätt, eftersom stadgarna angav att alla kostnader skulle fördelas efter andelstal, som i de flesta föreningar. En bostadsrättsförening får bara ta ut kostnader av medlemmarna som stadgarna anger, dvs i regel efter andelstal eller ursprungliga insatser.

En möjlighet är dock att ändra stadgarna och införa en klausul om ”lika nyttighet” för sådant som faktiskt är av lika stor nytta för var och en.  Men föreningen hade inte anammat den möjligheten i det här fallet, och därför vann man målet. HD:s slutsats är att en bostadsrättsförening bara får ta ut kostnader som avser boendet av sina medlemmar enligt stadgarna, inte på något annat sätt.

Högsta Domstolen 
Mål T 209-89

Fotnot: Detta gäller dock inte kostnader för tex. gästrum, gym, bastu, garage, p-plats, tvättstuga och annat. Sådana kostnader ligger utanför boendet och behöver inte tillhandahållas av föreningen och kan då debiteras separat.