Obetald avgift inte alltid skäl för förverkan
Två bostadsrättshavare i HSB Brf Rävlanda i Härryda utanför Göteborg, råkade i tvist med föreningen om vissa mögelskador i deras bostad sommaren 1996.
Eftersom de ansåg att skadorna var så pass allvarliga att de inte kunde bo kvar, och föreningen inte vidtagit några åtgärder, höll de inne med betalning av avgiften under två månader. Enligt paret hade föreningens kontaktperson och ombud muntligen sagt till dem att de kunde få uppskov med betalningen tills skadorna hade utretts. Föreningen ansökte trots det om förverkan och tvångsförsäljning hos Kronofogden, eftersom avgiften inte betalats in inom den respit på tolv dagar som lagen medgav.
I sitt yttrande till Kronofogdemyndigheten hävdade paret att det inte fanns någon grund för föreningens uppsägning. De hade begärt att föreningen skulle sanera lägenheten utan att något hänt. Det var yttre fel i fastigheten som var orsaken till skadorna, även de som hade uppstått inne i lägenheten, ansåg de. Därmed var det också föreningens sak att reparera skadorna.
Föreningen svarade tvärtom att frågan om skadorna och eventuellt mögel inte hade något samband med avgiften, utan att den måste erläggas ändå.
Argumenten bet dock inte på Kronofogdemyndigheten som avslog föreningens ansökan. Föreningen överklagade till tingsrätten, som dock inte ändrade tidigare utslag, varpå ärendet fördes vidare till hovrätten som vände på resonemanget.
Hovrätten gick på föreningens linje och påpekade att paret inte kunde visa att en överenskommelse om anstånd att betala avgiften hade träffats. Och även om så varit fallet, medförde inte det att föreningens rätt att förverka bostadsrätten upphörde.
Då begärde paret att Högsta Domstolen (HD) slutligen skulle pröva frågan. HD påpekade kortfattat att enligt BRL kapitel 7 paragraf 30, ska tvångsförsäljning ske om bostadsrättshavaren blivit skild från lägenheten p.g.a. utebliven betalning av årsavgift. Det är Kronofogdemyndigheten som ska pröva frågan som första instans. Tvångsförsäljningen ska verkställas, men bara om orsaken bakom förverkan är otvistig och ”solklar”. I annat fall ska ansökan avslås.
Eftersom parets invändning om ”hinder och men i bostadsrätten” inte hade utretts fanns ingen grund för föreningens ansökan menade Högsta Domstolen, och föreningen förlorade målet.
Högsta Domstolen
Mål Ö 4004-97