Nekades bygga balkong

Högsta Domstolen tog upp ett ärende där en kvinnlig bostadsrättshavare, som nyligen köpt en bostadsrätt vid Magasintorget i centrala Linköping, nekats bygga en balkong, trots att hon fått bygglov och trots att två grannar tidigare fått sina balkongbyggen godkända.

En bostadsrättsförening har stor handlingsfrihet när det gäller den egna fastigheten, påpekade först hovrätten när målet nådde dit.

Den så kallade likhetsprincipen ska visserligen tillämpas, och därför är det mycket viktigt att det finns objektiva skäl för att avslå en ansökan från en medlem, om motsvarande förfrågan från någon annan gått igenom tidigare.
När kvinnan köpte bostadsrätten fick hon veta att två medlemmar fått tillstånd att bygga balkonger mot torget och att båda hade fått bygglov för detta.

Hon kontaktade styrelsen med en förfrågan, och även här var styrelsen till en början positiv. I samband med bygglovsansökan föreslog dock den handläggande arkitekten att ansökan borde avslås, vilket fick styrelsen att börja fundera. Bygglovet hann dock gå igenom innan föreningen ändrade inställning.

Efter samtal med arkitekten som ritat huset och handläggaren på byggnadsnämnden, ändrade sig dock styrelsen och avslog ansökan.  Ärendet togs till och med upp på föreningsstämman som även den sa nej till ytterligare en balkong på fasaden.

Hovrätten framhöll att man inte kan göra någon allmän lämplighetsbedömning i ett sådant här ärende, utan bara ska ta ställning till om beslutet strider mot lag, stadgar och föreningsrättslig praxis.

Här hade föreningen lagt estetiska och arkitektoniska bedömningar som grund för sitt avslag, och inget tydde på att det var missämja mellan medlemmarna eller något annat som skulle utgöra grund för föreningens avslag, som i sådant fall skulle kunna anses illojalt mot kvinnan.

Eftersom föreningens beslut hade stöd av både byggnadens ursprunglige arkitekt och kommunens riktlinjer för torgets utseende, har föreningen rätt att säga nej till projektet, trots att bygglov meddelats. Hovrätten ändrade därmed tingsrättens dom och godkände föreningens nej. Om det finns tunga, objektiva skäl, kan ett sådant här föreningsbeslut inte sägas vara ett brott mot den så kallade likhetsprincipen, menade Göta Hovrätt.

Högsta Domstolen medgav prövningstillstånd och fastställde ett prejudikat. Objektiva föreningsbeslut av den här typen är inte ett brott mot likhetsprincipen förklarade HD och föreningen vann målet.

Högsta Domstolen 
Mål T 4916-08