Fick 163.000 för fel i badrum 

Den som köper en bostadsrätt bör alltid undersöka lägenheten noggrant, eftersom det är mycket svårt att i efterhand få skadestånd för fel som varit synliga och möjliga att upptäcka på förhand. 
Men dolda fel, som inte gått att se ens vid en noggrann besiktning, kan ge rätt till prisavdrag. Det visar det här fallet från Svea Hovrätt.
Det hela rörde sig om en man som köpte en större bostadsrätt i Uppsala av ett par för 5,3 miljoner kronor. 
Tio månader efter köpet uppstod stopp i duschen. 

En kontroll visade att två avloppsrör med olika dimension hade kopplats ihop felaktigt vilket var orsaken till stoppet. 
Trots att bostaden sålts i ”befintligt skick” menade köparen att den samtidigt marknadsförts som helrenoverad med högsta standard.  
Säljaren medgav felet, men påpekade att det i så fall var föreningen som borde stå för kostnaden som ansvarig för rören. 
Men i stadgarna stod det att föreningen bara svarade för ledningar som ”tjänar fler än en lägenhet”, och att alla rör och ledningar i övrigt var bostadsrättshavarens eget ansvar. Hela badrummet fick byggas om, eftersom tätskiktet måste brytas när man lägger om rören, påpekade köparen. Delreparation var inte heller möjlig, eftersom försäkringsregler för detta ännu saknades. 
Tingsrätten dömde därför säljarna att betala tillbaka cirka 163.000 kronor till köparen för det felaktiga badrummet, som dessutom hade renoverats av en behörig firma.

Säljarna överklagade, men hovrätten fastställde tingsrättens utslag. 
Trots att kostnaden för att åtgärda felet bara var cirka 3 procent av vad lägenheten kostat, och inte var väsentligt hög, var säljarens löfte om att bostaden var i toppskick och det faktum att badrummet på grund av felet inte gick att försäkra, dvs en anmäld skada hade inte gett ägaren någon ersättning, var skäl nog för att godkänna hela prisavdraget.

Not: Gränsen för prisavdrag för ”dolda” fel går vid ca 5 procent av priset enligt HD. Skadestånd kan dock ändå utgå om säljarens uppgifter varit osanna eller felaktiga, som i det här fallet.

Svea Hovrätt
Mål T 833-18