Avgift för att tvätta?

Allt dyrare el och minskad användning av den gemensamma tvättstugan gör att fler föreningar har börjat införa en tvättstugeavgift. Det finns till och med exempel där tvättstugan fimpats helt och byggts om till bostad.

I begynnelsen av tiden lärde vi oss att en tvättstuga var en närmast gudagiven gåva som kunde nyttjas av alla i huset. Nu har emellertid tvättstugetron börjat uppvisa sprickor och rämna, liksom teologin om dess allestädes närvaro. Många nya flerfamiljshus saknar numera gemensam tvättstuga. Istället byggs den in i varje lägenhet, ofta i form av så kallade tvättpelare. Det finns inget krav på tvättstuga i en bostadsrättsförening och inte heller att den ska tillhandahållas kostnadsfritt.

Den nya verkligheten med ständigt stigande elpriser och - om man så vill - tvivlande medlemmar som hellre köper egen maskin och tumlare istället för att svettas i trappor och hiss, och är ovilliga att betala för en trogen minoritets användning av stugan, har fått många föreningar att belägga tvättstugan med avgift, eller till och med slopa den och bygga om den till lägenheter, vilket det finns flera exempel på.

Oftast finns det i dessa fall ytterligare en tvättstuga i fastigheten, men en förening i Stockholm har till och med fimpat den helt. Hittills har det varit självklart att låta arkitekten rita in tvättstuga i nya hus, så självklart att just ingen har ifrågasatt det. Men bostadsrättslagen tvingar som sagt ingalunda en förening att inrätta en tvättstuga. Den har bara en uppgift - att tillhandahålla bostäder.  Avgift för att tvätta har med andra ord blivit allt vanligare.

För något år sedan införde t.ex. Brf Eda i Knivsta söder om Uppsala en avgift på 20 kr per tvättperiod. -Det var en rättvisefråga om föreningen skulle bekosta en förlust när bara en minoritet använder tvättstugan. - Vi gjorde en undersökning som visade att bara cirka 40 av våra 124 hushåll nyttjar den. Men visst kom det invändningar och en del av användarna blev förbannade, konstaterar föreningens ordförande Pelle Nordlund. 
- Vi skulle behöva dubblera avgiften för att täcka elen och avskrivningen, noterar Pelle Nordlund.  Föreningen har i dag två stora tvättstugor.  
- De skulle gå att slå ihop till en och vi har planer för det. Det handlar om bättre lokalutnyttjande, säger han. 
De har dock inga planer på att höja avgifterna trots att majoriteten alltså fortfarande subventionerar en minoritet.

Brf Lindhagenterrassen 1 i Stockholm har istället valt att höja tvättstugeavgiften till 2400 kronor om året, vilket var en fördubbling jämfört med året innan. Endast cirka 30 av de 161 medlemmarna har registrerat att de vill använda tvättstugan, och alla medlemmar utom en har redan egen tvättutrustning i bostaden. Ett av tvättstugans lockbeten är att där finns en maskin kapabel att tvätta mattor. - Men nu börjar maskinparken bli äldre och vi vill att tvättstugan ska bära sig ekonomiskt, säger ordföranden Mattias Wahlgren.

Missnöjda medlemmar kan självfallet vädra sin ilska mot styrelsen, men det nyttar ingenting alldenstund föreningen har rätt att bestämma vad den vill om avgiften, på samma sätt som man kan ta ut en avgift för till exempel parkering eller garagehyra, dvs för sådant som ligger utanför själva upplåtelsen av bostadsrätten. Avgift för p-plats, garage, bastu, gästlägenhet, nyttjande av uteplats och t.ex. tvättstuga kan alltså tas ut separat. Om man bygger om tvättstugan för helt annan användning krävs ett stämmobeslut med enkel majoritet. Frågan blir knivigare om föreningen anser att tvättmaskiner inte får installeras i lägenheterna för att avloppsledningarna inte klarar av vattenmängden.

Påståendet är dock tveksamt rent tekniskt och kan bara avgöras av en expert. Föreningen måste med andra ord kunna visa att ledningarna är underdimensionerade. Den som köper och installerar en tvättmaskin ska emellertid underrätta styrelsen, även om ett tillstånd bara kan nekas om tvättmaskinen ”skulle innebära påtaglig skada eller olägenhet ” för medlemmarna och huset. Föreningen kan inte neka en installation som håller sig inom ramen för godkända kriterier ( Ur AoB 2-23).