Efter lagändringen:

Hyresnämnden säger nej till renoveringar

De nya reglerna för ombyggnad i lägenheter trädde i kraft den 1 januari 2023.  En bostadsrättshavare har fortfarande stora möjligheter att renovera och bygga om inne i bostaden, men fler åtgärder än tidigare kräver föreningens tillstånd enligt BRL 7:7.  Kraven är dessutom hårdare i kulturmärkta hus.  Om föreningen säger nej kan dock den boende numera vända sig direkt till Hyresnämnden för prövning, istället för till tingsrätten som tidigare. Ändringen har medfört att ärenden nu kan behandlas betydligt enklare och snabbare, vilket var en efterlängtad nyhet när reglerna infördes.
Hyresnämnderna har hittills prövat ett 30-tal ärenden som i de flesta fall resulterat i ett negativt besked. I endast ett fall har det blivit ja till ansökan, meddelade expertjuristen Göran Olsson under en föreläsning på Bostadsrättsdagen 2024.  Endast ett fall har också enligt kännedom hittills överklagats till Svea Hovrätt.      
Numera är det bostadsrättshavaren själv som måste visa att en önskad ombyggnad håller måttet med stöd av nödvändiga handlingar, tillstånd, bygganmälan eller bygglov med mera. Tidigare låg detta ansvar på föreningen vilket ofta försvårade och förhalade processen.  
En viktig nyhet är också att om den boende missar eller struntar i föreningens klartecken – som bör vara skriftligt enligt de flesta jurister – och det leder till allvarliga problem för föreningen, kan bostadsrätten förverkas, vilket det även finns exempel på. 
En ombyggnad i en bostadsrätt i Stockholm var felaktig och ledde till stora skador sedan ett stängt avloppsrör anslutits till ett renoverat badrum. Dessutom ändrades ventilationen och två radiatorer togs bort utan föreningens tillstånd, varför föreningen förklarade bostadsrätten förverkad. Den boende stämde föreningen men förlorade till sist sin bostad efter en dom i Svea Hovrätt.
I så gott som samtliga ärenden som hittills tagits upp av Hyresnämnden har underlaget och handlingarna inför en önskad ombyggnad eller renovering varit för dåliga.  

-  Man ska komma ihåg att Hyresnämnden bara kan ta upp ärenden som handlar om åtgärder i det som hör till den egna underhållskyldigheten, alltså lägenhetens inre. Det som ligger utanför har föreningen fortfarande full bestämmanderätt över, påpekade Göran Olsson.
Ett sådant ärende handlade om en ny köksingång som den boende önskade. Men då arbetet till övervägande del skulle utföras utanför lägenheten kunde Hyresnämnden inte behandla ansökan utan avslog begäran. 
Andra fall har ofta gällt så kallad öppen planlösning, där man velat flytta eller bygga om kök till vardagsrum, matsal eller liknande.
Ett par fall har gällt byggande av staket på uteplatser som ingår i upplåtelsen, där boende velat ha eget material och utseende. Men då stämmobeslut i båda fallen fanns på egna riktlinjer om utseende med mera, blev det nej i Hyresnämnden. 
-    Att föreningen tagit fram ett eget policyprogram var alltså avgörande. Det är ett intressant konstaterande, menade Göran Olsson.
Endast ett fall har hittills godkänts. Det gällde installation av en mindre diskbänk i ett gästrum, där ledningar redan fanns dragna och där föreningen inte kunde motivera sitt nej. De var emot endast av ren princip, vilket inte godtogs av Hyresnämnden.
De viktigaste riktlinjerna att hålla reda på, är 1. föreningens stadgar och hur de är skrivna beträffande underhållsansvaret, 2. upplåtelseavtalets innehåll samt 3. definitionen av lägenhetens inre. 
I övrigt rekommenderas föreningarna att skriva avtal med de boende om sådant som berör båda parter, där det kan bli aktuellt.  Sådan dokumentation är också bra att kunna gå tillbaka till för nya styrelser framöver. De nya reglerna ger med andra ord betydligt större kontroll och möjligheter för föreningen än tidigare, vilket visar att de fungerar som det var tänkt.