Försäkringar

”Kollektiva tillägg är 
     inget att ha”

För över 20 år sedan började en del försäkringsbolag erbjuda så kallade kollektiva tilläggsförsäkringar för att skydda föreningen och oförsäkrade medlemmar samtidigt.  Men nu har många föreningar börjat göra sig av med dessa tillägg, som visat sig ha kännbara svagheter och medför mycket arbete som styrelserna upplever som betungande.
Ursprungligen tillkom de kollektiva försäkringarna för att undvika en i värsta fall mardrömslik situation om något allvarligt inträffade i fastigheten. Skador i lägenheter där den boende saknade egen försäkring täcktes inte av föreningens självrisk.  Kostnaderna för föreningen kunde rusa i höjden och skaderegleringen komplicerades, samtidigt som den enskilde medlemmen kunde hamna på obestånd.
I slutet av 1990-talet var bolaget AdeFörvaltning, med säte i Uppsala, först ut att erbjuda ett kollektivt tillägg i samarbete med Trygg-Hansa.  Då låg självrisknivåerna på cirka 110.000 kronor vid en skada. Försäkringen byggdes snabbt ut till att omfatta även krishantering och psykologstöd. Många trodde då att den kollektiva försäkringen helt skulle kunna ersätta enskilda bostadsrättstillägg. 
Försäkringsexperten Olle Naeslund vid konsultbolaget Bolander och Co, som hjälpt till att ta fram försäkringen, påpekade att "ett eget bostadsrättstillägg torde bara vara motiverat om medlemmen gjort så stora investeringar att den kollektiva försäkringen inte skulle räcka till för att täcka ansvaret”. 
Och sedan dess har värdet på enskilda lägenheter skjutiti i höjden och den stora renoveringsvågen tagit fart.

För det har visat sig att det kollektiva tillägget inte alls levt upp till sitt löfte om att vara en så kallad fullvärdesförsäkring. Uttalandet visade sig bli en sannspådd profetia. Om en enskild bostadsrättshavare investerat rejält i standardhöjande utrustning har den kollektiva försäkringen inte kunnat täcka värdet utöver standardreparationen. 
-Det här tycker jag är svagheten med de kollektiva tilläggsförsäkringarna. Men den som har en egen tilläggsförsäkring kan välja att gå via den vid en skada. Man behöver inte använda sig av föreningens försäkring, säger Peter Stark, expert på Konsumenternas försäkringsbyrå. 
Benämningen ”fullvärde” har visat sig vara en sanning med modifikation.  Ungefär hälften av de bolag som erbjuder kollektiva tillägg ersätter till den nivån, resten gör det inte. 
Branschorganisationen Säker Vatten uppmanar numera föreningar att informera medlemmarna om regler, rättigheter och praxis i förebyggande syfte, främst för att skador i våtrum oftast är mycket dyra att reparera och kanske inte ens täcks av det så kallade ”fullvärdet”. 
Orsakerna till att allt fler föreningar slopar tilläggen är flera. 
Brf Skogsvåningarna i Täby beslöt att ta bort det kollektiva tillägget i slutet av 2022 eftersom bristerna visade sig vara för stora. Föreningen bytte samtidigt försäkringsbolag och minskade sina kostnader. 
- Det kollektiva tillägget skapade mycket administration för styrelsen. Skaderegleringen ledde till att ärendena hamnade hos oss, säger ordföranden Peter Düring. 
Styrelsen var tvungen att delta i hanteringen av medlemmarnas försäkringsärenden vilket tog mycket tid från annat nödvändigt arbete. 
Dessutom saknar en enskild medlem som råkat ut för en skada faktiskt rätt att bli informerad om hur ärendet hanteras. All information är förbehållen styrelsen.

”Det är därför av yttersta vikt att varje medlem nu kontrollerar sitt försäkringsskydd och att ni innehar bostadsrättstillägget i egen regi”, skriver föreningen på sin hemsida.

Även ekonomi skymtar som ett av de viktigaste skälen bakom slopandet.
-Vi tog bort tillägget för att många hade börjat anmäla även mindre skador. Försäkringsbolaget ville genast höja premien med 60-70 000 kr per år, säger Tommy Danielsson i Brf Kommendörkaptenen 1 i Malmö. 
För Anders Grundström, ordförande i HSB Brf Prästgården i Upplands Väsby, en kommun där ett flertal föreningar tyckas ha gjort gemensam sak om att ta bort tillägget, ekar det ekonomiska argumentet tyngst.
-Det är en fråga om ekonomi. Vi är medlemmar i HSB och när de tog in offerter på den dubbla fastighetsförsäkringen var det många som inte ville ha tillägget. Vi bedömde att det skulle bli så mycket dyrare att vi slopade det. Flera bolag erbjöd heller inte den typen av försäkring längre. Vi är dessutom en radhusförening där det inträffar rätt mycket vattenskador och kollektivtillägget har blivit dyrare.
Även HSB Brf Vilundas ordförande Sven Hellman i Upplands Väsby, har upplevt att  försäkringsbolagen inte vill teckna tilläggsförsäkringar.
Han pekar också på att medlemmarna får betala dubbla premier med både eget och kollektivt tillägg.
”Därför är den kollektiva försäkringen inget att ha”.

Allt om Bostadsrätt Nr 4-23