Medlem stoppade beslutat stambyte
Göran Fransson i Jönköping är en unik bostadsrättshavare! Hans exempel visar att en förening inte kan besluta vad som helst utan enskilda medlemmars godkännande.
Det egna ansvaret över bostaden, som uttrycks i bostadsrättslagens klausuler om underhållsskyldighet, gör att föreningen först och främst inte kan hindra medlemmar från att renovera i sina lägenheter. Och det går till och med att som enskild medlem ensam stoppa ett redan fattat stämmobeslut om man - som här - får hyresnämnden på sin sida.
I Göran Franssons fall är dock utslaget något ovanligt, eftersom det bara gällde för hans egen lägenhet. Fransson överklagade nämligen föreningens beslut om stambyte till hyresnämnden, som visserligen gav föreningen rätt att utföra stambytet om de ville – men bara i resten av huset. De fick inte röra Göran Franssons redan totalrenoverade badrum.
Så här gick det hela till:
När Göran Fransson flyttade in i sin lägenhet i Brf Vaxholm 1 i Jönköping, sa förvaltaren till honom att han nog borde se över sitt badrum, eftersom det var känt att den tidigare ägaren aldrig hade underhållit tätskiktet i vare sig golv eller väggar.
Fransson tog tacksamt emot upplysningen, och beslutade sig för en renovering. Då mattan hade släppt vid avloppsbrunnen bröts golvet upp, den gamla täcksanden ersattes med lecakulor, delar av rören byttes, nya tätskikt påfördes och badrummet kaklades om helt och hållet.
Innan bygget påbörjades hade han frågat dåvarande ordföranden om det fanns planer på stambyte eller liknande, och fick ett nej till svar. Inget var på gång just då!
- Samtidigt frågade jag om föreningen ville passa på och byta alla rör när golv och väggar ändå var uppbrutna. Föreningens rörfirma kom, men de bytte bara en ynka liten rördel, säger Fransson.
När han frågade firman varför man inte bytte ut allt, blev svaret att det inte behövdes eftersom ”rören var i så gott skick”.
Samma svar hade en annan medlem fått av sin anlitade VVS-firma när hon renoverat sitt badrum två år tidigare. Eftersom han själv jobbat som byggtekniker, drog Göran Fransson slutsatsen att föreningens angelägna stambytesiver var förhastat. Han läste därför snabbt in sig på reglerna, och konstaterade att lagen numera kan lägga ansvaret för rör och ledningar fram till stående stam på de boende själva, så länge det framgår av stadgarna.
- Man är skyldig att själv hålla lägenheten i gott skick. Men man svarar inte för ledningar för avlopp, värme, gas, el eller vatten som föreningen installerat och som tjänar fler än en lägenhet. Det innebär att vi i vår förening själva borde ha ansvar för både golvbrunn och rör fram till den vertikala huvudstammen, påpekade Fransson.
Men föreningens stadgar hade inte ändrats, utan hade kvar den gamla lydelsen där hela ansvaret låg på föreningen. Situationen berörde inte bara Göran Fransson själv, utan även 14 andra lägenheter vars innehavare också låtit upprusta sina badrum tidigare.
Det han blev mest upprörd över var den kontroversiella ersättningsfrågan.
- Om någon försummat sitt ansvar så mycket att det kan leda till skador på fastigheten, har föreningen rätt att vidta åtgärder på bostadsrättshavarens egen bekostnad. Det står i lagen.
- Föreningen ansåg att de medlemmar som skött sig och underhållit sina badrum bara skulle få ersättning med ”återställande minus avskrivning” i samband med stambytet. Men det innebär ju att vi får betala våra badrum två gånger. Först till byggfirman när vi själva bygger om, och sedan via avgiften till föreningen efter stambytet.
- Resonemanget som förs är att vi som underhållit ”får skylla oss själva”, vilket är både absurt och felaktigt. Det måste alltid löna sig att följa lagen. Därför är en rimlig ersättning för tidigare underhåll minst sagt ett berättigat krav, menar Göran Fransson.
I ett uppmärksammat fall i Gävle, där en yngre kvinna ville ha full ersättning för sitt renoverade badrum i samband med föreningens stambyte, påpekade HSB:s chefsjurist att det inte finns någon rätt för en enskild medlem att få någon ersättning i dessa fall, och att frågan över huvud taget inte berör den så kallade likhetsprincipen som gäller i bostadsrätt. Många föreningar ersätter dock dem som renoverat sina badrum med föreningens godkännande, till den del föreningen kan spara pengar vid entreprenaden.
Men Göran Fransson lyckades få hyresnämnden på sin sida. Han visade att föreningen, trots att förslaget tidigare framförts, inte hade upprättat någon underhållsplan för fastigheten, inte tagit in skiljande offerter eller ens gjort någon formell upphandling av stambytet, inte låtit någon expert granska det verkliga skicket på rör och stammar utan enbart gått efter sedvanliga antaganden att de nog bör vara ”slut” i en fastighet byggd 1962, med mera. Styrelsen hade också beslutat att renoveringen skulle ske med så kallade våtrumskassetter, utan att bry sig om att redovisa eller föreslå andra alternativ.
- Alldeles för många lekmannastyrelser bara sitter och gissar om sånt här. Men jag anser att man borde vara skyldig att ta fram ordentliga fakta och redovisa för medlemmarna innan man fattar beslut som gäller miljontals kronor, menade Göran Fransson.
Och Hyresnämnden gick på hans linje. Då styrelsen inte kunnat visa någon särskild utredning som stöd för det man presenterat för medlemmarna, ansågs inte bristerna i avlopps- och vattenledningar vara sådana att man gav tillstånd till ingrepp i Franssons lägenhet. Föreningen kunde alltså genomföra stambytet om de ville, bara de inte rörde Göran Franssons badrum och rör, som var i tillräckligt gott skick. Initiativet gav dock gensvar hos resten av de boende. På en extra stämma stoppade medlemmarna senare stambytet och beslutade om fortsatt kontroll och regelbunden spolning, istället för en ombyggnad som skulle ha kostat föreningen cirka fem miljoner kronor.
Styrelsehandboken VI