Ej beslutsför styrelse kostade miljoner
En bostadsrättsförening i Gamla Stan i Stockholm har dömts att betala cirka 6 miljoner kronor till en kvinnlig hyresgäst för en felaktigt upplåten bostadsrätt. Kvinnan fick köpa bostadsrätten av föreningen mot en upplåtelseavgift på 6 645 000 kronor. Vid den tiden satt hon själv med i föreningens styrelse och kunde därmed av jävsskäl inte ingå avtalet. Upplåtelseavtalet undertecknades därför av två andra ledamöter, varefter allt verkade vara i sin ordning.
Men en tid efter tillträdet upptäckte föreningen att något inte stod rätt till. På det styrelsemöte som hölls när beslutet om upplåtelsen skulle fattas var så få ledamöter frånvarande att man i efterhand kunde konstatera att styrelsen inte var beslutsför. Föreningen hade med andra ord aldrig fattat något beslut om att lägenheten skulle säljas. Upplåtelsen var därmed ogiltig, vilket konstaterades av Svea hovrätt i en första dom hösten 2015, sedan föreningen velat få saken prövad. Föreningen betalade då tillbaka cirka 7, 8 miljoner kronor till kvinnan, dvs. hela den erlagda upplåtelseavgiften plus avkastningsränta.
Men när föreningen därefter krävde att hon också skulle flytta från lägenheten uppstod en ny tvist. Föreningen stämde kvinnan på nytt, men den här gången för att få henne avhyst. Hon ansåg dock att föreningen inte hade rätt att säga upp henne, utan att hon istället skulle få bo kvar som hyresgäst på grund av föreningens misstag. Dessutom ville hon ha ett skadestånd på 6 miljoner kronor för den förlust hon gjort på värdeökningen som bostaden skulle ha haft om den fortfarande varit en bostadsrätt.
Summan grundade sig på en professionell värdering som gjorts av lägenheten. Och föreningen gick åter på en riktig nit – närmast en kryptonit. Både tingsrätten och Svea hovrätt dömde till kvinnans fördel, trots att hon faktiskt varit med vid styrelsemötet och borde ha förstått att upplåtelsen var ogiltig. Om en upplåtelse visar sig felaktig kan den som tillträtt en bostadsrätt begära skadestånd enligt lagen samtidigt som ett hyresavtal ska anses ha ingåtts. Föreningen menade dock att regeln inte kunde tillämpas eftersom man aldrig hade fattat något giltigt beslut i frågan.
Men rätten påpekade att regelverket i första hand är till för att skydda konsumenten. Föreningen tvingades därför ersätta kvinnan med de begärda miljonerna samtidigt som hon fick behålla hyresrätten till lägenheten.
Två av hovrättens fem ledamöter tyckte annorlunda. De ansåg att kvinnan mycket väl visste att styrelsebeslutet var ogiltigt, och att hon därefter själv övertalat de två ledamöterna att skriva under avtalet och därmed handlat i så kallad ”ond tro”. Föreningen förlorade därför målet med minsta möjliga marginal. Felaktigheter kan med andra ord visa sig bli kostsamma om, eller när, de väl upptäcks.
AoB 4-2021