Agera snabbt mot störningar

 När bostadsrättslagen ändrades 2003 blev det lättare att ingripa mot störande och stökiga medlemmar och hyresgäster. 
Reglerna blev klarare, bland annat som en följd av ett antal rättsfall där föreningar förlorat mot  medlemmar som blivit så störda och trakasserade att det påverkat deras boende.

Numera är föreningen skyldig att ingripa för att råda bot på eventuella problem.
Och störningar i boendet har också blivit vanligare. 
Går det för långt måste som sagt föreningen agera. Föreningen kan till och med bli skadeståndsskyldig om man är undfallande och låter det hela bero.

Även om någon tycker att grannen stör får man tåla enstaka fester och liknande då och då, särskilt om man informerats om det.
Det tillhör livet, liksom grannar som ibland duschar nattetid på grund av sitt arbete, t.ex.
Det är först när musiken,  skrik och  gräl, fyllebråk eller annat störande beteende upprepas gång på gång som det är dags att ta itu med saken.
Samma sak gäller fenomen som grillning på balkongen eller till och med rökning, även om det sistnämnda visat sig inte tillhöra det som kan förbjudas i boendet.
Man har rätt att röka på sin egen uteplats och balkong.

Det är viktigt att hantera störningar på rätt sätt.
Man kan inte bara förutsätta att grannarna försöker tala med den störande; styrelsen måste  ta tag i saken till följd av sin ”vårdplikt”. 
Kommer det en anmälan från någon boende måste den alltså behandlas.
Gör man inte det kan medlemmen vända sig till den lokala miljö- och hälsovårdsnämnden som kan förelägga föreningen att åtgärda problemet vid vite.
Om en tillsägelse inte ger resultat måste troligen ärendet föras vidare, men då krävs det bevisföring.
Den störde bör föra anteckningar en period, gärna tillsammans med andra grannar som också känner sig berörda. Det behövs inte nödvändigtvis regelrätta bullermätningar, utan ens egna öron räcker bra, men om ärendet hamnar i domstol blir beviskraven högre. Då krävs någon form av konkret underlag.
Först gör styrelsen en uppmaning till rättelse. Men man måste också se till att den bevisligen har mottagits. Antingen ska mottagaren skriva under eller också skickas den i rekommenderat brev.
Man får inte dröja för länge med en sådan uppmaning.
Annars kan den störde själv gå till domstol och yrka skadestånd från föreningen.
Det har förekommit att den störde har tillerkänts nedsatt avgift med 30 procent under två år i ett uppmärksammat fall.
En annan gång dömde hovrätten en förening till böter och skadestånd på 59.000 kronor för så kallat ”men i nyttjanderätten”  för att man inte ingripit  mot en boende som fortsatt störa trots uppmaning till rättelse. 
Om det är omöjligt att tala med den störande bör styrelsen försöka vända sig till socialförvaltningen eller anhöriga, om det är möjligt.
Går inte det heller, återstår ofta bara att säga upp medlemmen eller hyresgästen.
Om störningarna är så allvarliga att de hotar andra boendes väl och ve, dvs är en direkt fara, kan man förklara bostadsrätten eller hyresrätten förverkad med omedelbar verkan.
Men man kan också ta hjälp av en jourtjänst som t.ex. Störningsjouren, Larmassistans och Securitas som utöver grundservice och jourutryckning hjälper till med att driva ärenden vidare vid behov. 
Oftast löser de tvister via medling.  Antalet fall som verkligen går till förverkan i bostadsrätt är  försvinnande litet. 
Föreningen betalar en mindre summa per lägenhet och år för anslutning.
Sen debiteras föreningen för själva utryckningen, en kostnad som i sin tur kan utkrävas av den boende.