Fönster av rätta virket

När ett par fönster hos Brf Kålgården i Kungsladugård i Majorna i Göteborg var på väg att trilla ner beslöt sig styrelsen för en totalrenovering. Nya fönster skulle man köpa in endast vid behov.  Att välja träfönster var självklart för föreningen. De smäckra, vackert spröjsade fönstren passade perfekt till föreningens traditionella landshövdingehus. Föreningens budget mådde också bra av att renovering och ett par nya fönsterkopior kostade mindre än ett totalt fönsterbyte.
Fönsterbågarna i de 24 lägenheterna var så pass nedgångna att de fick en toppbehandling.  De målades och kittades om helt, funktionen kontrollerades och bättrades, ny isolering tillkom, karmen kontrollerades och lagades vid behov och fönsterblecken byttes ut.
Via en annan förening fick styrelsen kontakt med Scandinavian Windowcraft nära Ulricehamn. Eftersom tre fönster behövde skrotas, beställde föreningen kopior. Viktigt var att företaget gjorde sina fönster av kärnvirke.

-    Vi köper allt virke från Ansgarius Svensson AB i Vimmerby. Det är tätvuxet, och innehåller rikligt med kåda som skyddar, förklarar Pär-Anders Allbäck och lyfter på en tumstjock, flera meter lång, ramsågad planka. Han har grundat företaget tillsammans med frun Ann-Janette och driver det med dottern Fanny och hennes man Max.
Med andra ord behöver man inte åka till Norrland för att hitta tätvuxet kärnvirke. Norrländska träd har inte så många insekter och andra fiender att skydda sig mot och har därför mindre kåda och skyddsämnen som pinosylvin än virket söderöver. Men det gäller att fråga fönsterleverantören varifrån virket kommer.
Om det kommer från en vanlig brädgård, är det troligen snabbväxt och lössplintat utan någon som helst kåda. Sådant virke används också i bytesfönster. Det är med andra ord mycket sämre än virket före cirka 1960, då man höll sig till virke av samma typ som Vimmerby levererar.

-Vår erfarenhet är att man har att välja mellan byte vart trettionde år eller hålla sig till det som kommer att vara i 120 år. Man kan ändå uppfylla alla moderna krav, säger Allbäck.

I Brf Kålgården blev man nöjda. Priset kändes också rätt. 
-Vi fick betala 5900 kr per fönster samt transport, säger Karin Franssohn i styrelsen. 
Föreningen behövde inte ta något lån. I stället delades entreprenaden upp i tre etapper – 40 fönster gjordes 2016, 20 året därpå och samma antal 2018.

Pär-Anders tycker att metoden är rätt. Ett annat sätt är att ta en eller flera lägenheter i taget när medlemmar eller hyresgäster flyttar eller säljer. Föreningen behöll ansvarsuppdelningen mellan ytterbåge och innerbåge, vilket ledde till att föreningen stod för ytterbågen och karmen och medlemmarna för innerbågen. Många andra föreningar har känt att arrangemanget är komplicerat och krångligt och har vid behov skrivit om stadgarna och tagit över ansvaret även för innerbågen. Samma åtgärd kan göras för exempelvis ytterdörrar, vars insida medlemmen normalt ansvarar för.

Uppdelningen till trots bättrade de flesta medlemmarna i Kålgården sina innerbågar. Risken med uppdelningen är också den att förening och medlemmar väljer olika färger, eller åtminstone olika nyanser på samma färg eller olika färgtyp. Föreningen specificerade linoljefärg som i dag kan fås utan lösningsmedel från flera tillverkare. Pär-Anders Allbäck är skeptisk till de nyare vattenbaserade blandningarna av akrylat och olja:

-De kan visserligen passa i moderna hus, men annars är det som att stoppa ner en träbit i en påse med vatten – färgen andas inte, men den kan töjas.

Linoljefärg andas och kan lätt fräschas upp med olja eller tunn färg. Men får inte heller glömma att moderna akrylatfärger med alla konserveringsmedel skapar allergier och problem ute i naturen, om de spolas ut.
 

Säkerheten för medlemmarna, som sällan var hemma när hantverkarna kom, löstes genom att styrelsen skickade e-mail till de medlemmar vars fönster skulle åtgärdas. Sen fick de aktuella medlemmarna göra upp med Allbäcks om nycklarna. Företaget går alltid igenom samtliga fönster med en förening. 
-Man ska inte alltid arbeta antikvariskt och åtgärda allt rakt över om det inte behövs. Man ska bedöma vad som behöver göras var.

Fönster på sydsidan utsatta för sol, regn, slask och avgaser kan mycket väl vara i mycket sämre skick än de på nordsidan, som därför kräver förre åtgärder. Detta minskar kostnaderna. 
Fönster är ofta ett så komplicerat och dyrt kapitel att det lönar sig för styrelsen eller medlemmar att utbilda sig. Besök hos föreningar, som offererande företag tagit hand om, är viktiga. Man kan delta i byggnadsvårdsläger som Svenska Byggnadsvårdsföreningen ordnar runtom i landet. Medlemskap i föreningen, som lämnar råd och har goda kontakter bland hantverkare, kostar mycket litet och lägren ger handfast kunskap för en ringa penning.

En del fönsterföretag, som Scandinavian Windowcraft, ordnar också kurser för föreningar.  Stadsarkitekter kan också hjälpa till, inte bara med goda råd utan också upplysningar om huset kan vara byggnadsminnesskyddat och i vilken klass. Om fönstren visar sig vara viktiga för byggnaden på grund av stil och byggnadssätt – dyra att restaurera – kan man ansöka om bidrag från länsstyrelsen eller eventuellt av kommunen. Ligger huset i utsatt läge, går det ibland att få bullerbidrag.

Byte – utom till träkopior av de gamla fönstren – lönar sig sällan. En fönsterbåge kan se anskrämlig ut med skramlande rutor, löst kitt och grånat virke, men brukar kunna restaureras till en rimlig penning. Normalt är det bottenstycket i bågen eller karmen som fallit offer, men ett byte av stycket återställer delarnas funktion helt. Byte brukar vara så dyrt – glöm heller inte nackdelarna ovan – att ekonomin är dålig. En välkänd energiexpert som professor Christer Harrysson i Falkenberg varnar för byte därför att återbetalningen är för liten och tar för lång tid. Erfarenheten visar också att både isoleringsförmågan och bullerdämpningen blir goda efter en sakkunnig renovering. Staten provningsanstalt och Lunds universitet visade redan för flera år sedan att fönster från 1880- och 1930-talen var praktiskt taget likvärdiga med treglasfönster. Energiglas i innerbågen förbättrar isoleringsförmågan, men den hågade bör ta sig en titt på ett sådant fönster innan beslut för att kolla att beläggningen inte förändrar ljusets färg – tekniken går fort fram. Avståndet mellan rutorna är avgörande för bullerdämpningen och även isoleringen.

-Man kan sätta in tjockare glas i innerbågen och skillnaden i tjocklek mellan glasen i inner- och ytterbågen ska vara cirka 30 procent, förklarar Pär-Anders Allbäck.

Man kan också montera in en extraruta i innerbågen, men då ska gångjärnen kontrolleras så att de orkar bära upp extraglasets tyngd.

Några stolpar inför fönsteråtgärder:

* Ta aldrig in en skutt som far över fönstren med vinkelslip och elhyvel. De förstör lätt bågen och karmen, hafsar med isoleringen, skvätter ner fasaden, hafsar med målningen och använder fel färg.

 *Begär alltid referenser och gör besök. Låt företaget göra en eller ett par provfönster. Om hantverkaren har en så kallad auktorisation, kontrollera den noggrant men begär även referenser. Man kan stöta på bland annat Auktoriserat fönsterunderhåll.

* Anlita en fönsterkonsult. Vederbörande är värd varenda krona. Gå igenom alla fönster med ett offererande företag. Vill inte företaget, visa på dörren. Avtalet ska innehålla en noggrann arbetsbeskrivning med alla detaljer specificerade. Annars kan man verkligen råka illa ut. Ta med sådant som vilken färgtyp och vilket kitt som ska användas – det finns kitt vars olja gör det omöjligt att måla på ytan om oljan sprider sig; att ytan ska grundimpregneras; att beslagen tas bort före målning – resultatet blir snyggare och man kan vara säker på att beslagen är hela och fungerar.

*Att bågarna återmonteras så att de kan öppnas när man vill. Företag småller gärna ihop båghalvorna med våt färg eller monterar beslagen så fel att halvorna inte kan öppnas.

*Att rätt sorts glas används. Många äldre hus har handblåst eller valsat glas. Båda nytillverkas faktiskt, bland annat av Lambert Glashütte i Tyskland.

*Avtala om så kallade extra tillkommande arbeten som inte täcks av avtalet. En bra bestämmelse är att det krävs en förhandling innan företagaren sätter igång. Kom överens om timpenningen för sådana arbeten i förväg. Använd en oberoende besiktningsman utan några band till entreprenören.

*Låt besiktiga alla fönster, inte bara stickprovsvis. Det ska finnas en bestämmelse om böter om arbetena försenas. Betala heller inte innan arbetena har godkänts. Mellanbesiktningar kan bli nödvändiga.

*Utnämn någon eller några som håller tät kontakt med entreprenören. Blir det ändå tvist, ska avtalet säga att ärendet går till domstol, inte till en skiljenämnd. En förening har sällan de ekonomiska resurser som krävs för att gå till skiljenämnd. Dess beslut kan nästan aldrig överklagas om inte ett formfel begåtts.

NYHETER

Men vi kanske ändå inte känner igen träfönster i framtiden! Vid Wallenberg Wood Science Center, tekniska högskolan i Stockholm, har forskarna tagit fram genomskinligt trä! Det är dubbelt så starkt som vanligt virke och kommer att kunna användas till paneler och till fönster, där träet utgör hela fönstret med inbyggda solceller. Produktion kanske kommer om fem år, tror forskarna. Och i Tyskland är framtiden redan här. Företaget Tecnaro tillverkar till exempel produkterna Arboform och Arboblend, i vilka man blandar in träpulver och fibrer från hampa eller lin i flytande lignin som är en vanlig avfallsprodukt inom pappersindustrin. Produkterna ersätter helt plast och kan göras mycket styva och starka. Materialet finns ute på marknaden. Snart kanske träbågar tillverkas i 3D-printer. Det är faktiskt möjligt redan nu.

Ur Styrelsehandboken XXI