Ingen fara på taket - pannorna håller länge än

Från Nikolaigatan i Malmö syns just ingenting av ett av de mest karakteristiska dragen i Brf Fjäderns lamellhus från 1944 – tegeltaket av klassiska Veberödspannor som inte behövt åtgärdas sen byggåret.  Föreningen valde att lägga om taket i stället för att byta alla pannor när taket började läcka. Pannorna kan hålla hur länge som helst och huset får nu behålla sin profil och karaktär.

- Det läckte rätt rejält på sina ställen, bland annat vid anslutningarna, och boven är pappen på taket. Ofta är det läkten under pannorna som går sönder snabbast, säger ordföranden Michael Ohlsson. 

Brf Fjädern har cirka 800 m² tegeltak som måste lyftas av, pappen bytas, läkten förnyas helt och ströläkten skiftas till grövre 25 mm. 

- Kostnaden ligger mellan 1200-1500 kr per m², vilket ger ett totalt pris på mellan 960.000 och 1,2 miljoner kronor, men det är det värt. Vi känner att det är viktigt att bevara det gamla och tegeltaket betyder mycket för husets karaktär.

- Ett plåttak var inte att tänka på – ett sånt ser tråkigt ut och har inte alls samma livslängd och ekonomi. Vi hade ingen tanke på att byta ut hela taket och ingen har försökt övertala oss, även om hel del entreprenörer har kontaktat oss för att presentera sina produkter, understryker Michael Ohlsson. 

-Vi försöker också tänka på miljön, säger han. 

Där finns mycket att hämta genom att lägga om och bevara det fina, gamla teglet. Tillverkningen av ett taktegel kan släppa ut 0,21 kg koldioxid. Om man köper nytt tegel till 1000 m² tak kommer man upp i cirka 8,6 ton CO2.

Singla slant

Föreningen tog tidigt kontakt med företaget Restaurator AB och fick hjälp av Hans Scheffler att gå igenom ekonomin och lägga upp arbetet.  Ekonomiskt kan man nästan kasta krona eller klave om vilken metod man väljer – omläggning eller helt nytt tegeltak.  
- När man lägger om taket ersätter arbetskostnaderna i stort materialkostnaderna vid ett komplett utbyte, säger Hans Schefflers kollega vid Restaurator, Bengt Wahlgren. 

De som vinner mest på byte, är okänsliga entreprenörer som ofta har ett vinstgivande avtal med sina materialleverantörer  - kunden betalar mer för pannorna än entreprenören.  Dessutom går det snabbare för entreprenören att skjutsa ner teglet i en container och låta frakta bort det.  Man behöver alltså inte belasta vare sig miljön – för det handlar om stora utsläpp i den energikrävande tegeltillverkningen  - eller sin egen plånbok med ett komplett nytt tegeltak. 

-Av teglet behöver sällan mer än 10 procent bytas ut. Det vanligaste felet med äldre tegeltak är just att pappen och läkten tar stryk tidigare än teglet; papp och läkt håller i kanske 20 år. Förr använde man sig ofta av tunn ströläkt som skräp fastnade på, vilket fick läkten att ruttna. Nu använder man sig av 25 mm ströläkt, vilket skapar en rejäl luftspalt och skräpet rinner igenom, påpekar Bengt Wahlgren.

Bytas ut 

- Om tegelpannor har frostskador på ytan behöver de inte bytas, och pannor som ser lite dåliga ut kan läggas i vinklar och på sidor som inte syns så mycket; däremot måste de bytas om de är kraftigt nervittrade eller spräckta. Pannorna måste undersökas. Det gör ingenting om de är moss- eller lavbevuxna, men om de har en sprucken klang när man knackar på dem, har de troligen en slagspricka och ska bytas ut.  
- Teglet i sig självt håller. Argumentet att taket är uttjänt är oftast nys, om inte huset haft den sällsynta oturen att få ett tak av sämre tegel, vilket ibland hände under och strax efter andra världskriget, men man ska under alla förhållanden låta en expert undersöka taket.

Begagnat köp

Det finns exempel på medeltida byggnader där det mesta teglet ligger kvar sen byggtiden.  Entreprenören kan också hävda att det är svårt att hitta ersättning för skadat tegel, men det stämmer sällan. Det finns mängder av ställen i landet där man kan hitta olika sorter av begagnat taktegel förhållandevis billigt.  Kommuner och företag har t ex lagt upp hemsidan Byggigen, där man kan hitta begagnat material.  Bara i Skånelandskapet finns det åtminstone fem företag som marknadsför begagnat taktegel. Det vimlar av erbjudanden på auktionssidor.   
Andra stora företag, som även står till tjänst med rådgivning och expertis, är t ex Återbruket, Hedenstedt AB, Morgongåva Tak AB, Svenska Taktegel AB och Gysinge centrum för byggnadsvård. Råd och experter kan man även hitta hos stadsmuseér, allmännyttans bolag, de antikvariska myndigheterna och specialiserade företag. Eftersom det tillverkats otaliga sorter med varierande uppfästningsutförande, t ex klackar på olika ställen, olika nyanser mm, bör man jämföra noggrant innan man slår till och hålla utkik efter kvalitetsregel som Veberöds. (Eller beställa provex om man måste skaffa nytt tegel från ett bruk). 

- Lägg samtidigt upp ett reservlager på vinden. Lagret bör täcka in minst 10 procent av takytan, säger Bengt Wahlgren.

 Bruken borta

I gamla tider vimlade det av tegelbruk över hela landet och husets tegel är ofta tillverkat lokalt. De sista bruken gick i graven under 1970-talet och kvar finns endast Vittinge tegelbruk mellan Uppsala och Sala, numera ägt av LaFarge Roofing.  Desto fler finns kvar i Danmark och t ex Tyskland. I Danmark finns Skandinaviens största tegelleverantör Randers Tegl som förmedlar tegel från bruk i de båda länderna.  De har lyckats överleva tack vare en god byggtradition och en genomgripande modernisering av sin utrustning, vilket bl.a. innebär att deras energianvändning i stort har halverats. Visst specialtegel förmedlas även av av Murma AB i Sverige.  Observera att tegel som klarar användning i Norden klassas med CE-märkning. Teglet är då klassat för 150 så kallade frostcykler. 

Styrelsehandboken VI